Det här med att jag byter jobb mitt under min graviditet. Ska vi prata om det, eller? Jag är livrädd. Jag har aldrig varit gravid innan, tänk om jag inte klarar av att arbeta de sista två månaderna? Tänk om jag blir luddig i huvudet? Tänk om jag inte kan vara top of the pops? Jag och min chef på stället jag precis slutat på diskuterade det här mycket. Hon sa till mig att skärpa mig, att ta jobbet. Att jag inte skulle få en avslutad anställning när provanställningen går ut.
Och det är så konstigt, att jag, att vi, ens ställs inför det här. Vi i världens mest jämlika land. För jag vet ju att det förekommer, det förekommer hela jävla tiden. Som här. Eller som på min gamla arbetsplats där fem av sju gick från projektanställning till fast anställning. En av de som inte fick var gravid i månad sju och fick inte någon förklaring till varför inte hon fick stanna.
Så det är lite därför jag gör det här. Jag vägrar låta mig själv nöja mig, vägrar låta mig själv vara säker. Ler när bekanta va, ska du byta jobb NU? och tillbakaslänger varför inte? Jag gör det för att fler ska våga, för att jag måste våga. Jag måste hoppa och ifrågasätta de som ifrågasätter och bryta den här 1800-talsmentaliteten. För jag är gravid, jag är inte korkad, slö eller dum. Och jag har en man, jag har hört att även män kan ta hand om små barn, vabba, skola in barn på förskolor och amma.
Och det är så konstigt, att jag, att vi, ens ställs inför det här. Vi i världens mest jämlika land. För jag vet ju att det förekommer, det förekommer hela jävla tiden. Som här. Eller som på min gamla arbetsplats där fem av sju gick från projektanställning till fast anställning. En av de som inte fick var gravid i månad sju och fick inte någon förklaring till varför inte hon fick stanna.
Så det är lite därför jag gör det här. Jag vägrar låta mig själv nöja mig, vägrar låta mig själv vara säker. Ler när bekanta va, ska du byta jobb NU? och tillbakaslänger varför inte? Jag gör det för att fler ska våga, för att jag måste våga. Jag måste hoppa och ifrågasätta de som ifrågasätter och bryta den här 1800-talsmentaliteten. För jag är gravid, jag är inte korkad, slö eller dum. Och jag har en man, jag har hört att även män kan ta hand om små barn, vabba, skola in barn på förskolor och amma.
8 kommentarer:
Heja, heja, heja dig!
Ja, precis. HEJA DIG!
Ja, heja dig! Och amma, ja vafan, de kan väl uppfinna nåt piller för sånt. De har ju bröst för i all sin dar!
Åh, fy fan vad bra. Kvinnor som du får mig att känna hopp om framtiden. Instämmer i hejaropen.
En bra grej att göra är att alltid!!! Förhandla bort provanställningen, särskilt om man blir headhuntad eller tillsagd eller rekommenderad att söka jobbet. Då har man den att skicka tillbaka på folk som undrar, och man kan vara så trygg som man tycker man borde fått vara annars också!
Jag gjorde så, mkt bra koncept! Är i v30, det blir väl månad sju...eh!? Och deg går utmärkt att få fram min kompetens. Ja, jag behöver typ blunda lite på lunchen ibland, och då och då vill min rygg gå av, men det funkar, och man är nöjd med det jag gör och presterar.
1) vid jobbyte- våga förhandla bort otryggheten kring projekt/provanställning
2) tro på er kompetens brudar!
Åh, Gud ja, om jag hade kunnat så hade jag förhandlat bort provanställningen på nolltid!
Sedan är det ju också så att arbtsgivaren är skyldig att uppge sakliga skäl även när provanställning upphör och inte går vidare till fast anställning. I de fall där upphörandet på något vis går att härröra till graviditet, kommande eller pågående föräldraledighet, så är det upp till arbetsgivaren att visa att det fanns andra anledningar, och då sakliga sådana till att anställningen inte fortsatte. En uppsägningeng eller ett avskedande som går att häröra till föräldraskap eller graviditet är ogiltig.
Däremot är det många som a) inte kan föräldraledighetslagen och därför inte iakttar sina egna intressen, och b) inte förstår att det är anställningen, inte positionen, som skyddas av LAS. Dvs en arbetsgivare KAN inte helt enkelt omstrukturera för att ta bort en tjänst hur som helst, arbetsgivaren harju då en omplaceringsskyldighet och den är extremt långtgående. Orkar man sen inte slåss i en tvist så kan man ju se till att bli utköpt för en duktig summa istället, få företag vill ha publicitet kring de faktum att de diskriminerar...
Så vet du, I think you'll do just fine :)
Och fy fan i helvete vad glad jag blir över att läsa om att vi är fler som vågar, fler som pratar om det och fler som ler och slänger tillbaka när vi blir ifrågasatta över våra val :)
Känner igen det där eftersom jag gjorde precis samma sak som du... och fått väldigt många OJ och varför? Senast förra veckan av en kvinna på samma position som mig fast på ett annat jobb:
-Jaha du är gravid, det måste ju varit en överraskning nu när du bytt jobb. Lite snopet måste det ju varit?
NEJ det var ingen överraskning och inte ett dugg snopet det var väldigt planerat och vad jag vet så KOMMER MAN TILLBAKA efter ett tag!!!
Herregud!
Jag blir glad att du gjorde som mig! Mer sånt!
Va fan, varför inte?
Skicka en kommentar