27 november 2006

Den där om att göra något för Jimmy

Amenvafan!

Jomenvisst. Varför inte?

Nu när man ska lämna landet så träffar man någon som man måste låtsas som om man inte gillar. För egentligen gillar man honom ganska mycket för han är cool, häftig, jobbar lite som dj, har ett eget band (såklart), han lyssnar på bra musik, förstår min engelska, men vägrar prata engelska tillbaka, för att jag måste lära mig spanska bättre. Självklart glappar det lite vilket får oss att skrattar när vi inte förstår varandra. Han låter mig köra hans bil (jeep, eftersom han är tuff), jag skriker högt för han förklarar var jag ska köra på spanska så jag hänger inte med plus att trafiken i Mexico City är knullsvår. Han har gått genom saker, har haft cancer, fast att han är yngre än vad jag är. Han bjuder ut mig på dejt, där vi fnissar när han berättar att han måste gå närmast vägen, för det har hans mamma sagt att han måste göra när han är på dejt. Jag glömmer hela tiden bort att han ska gå närmast vägen vilket gör att han måste flytta mig in mot husväggen, vilket han gör genom att smeka min nacke. Jag älskar när han smeker min nacke. Han har lockigt hår (!) som han ibland har i hästsvans. Alla mina kompisar gillar honom, tycker att han är laid-back. Jisses, han är så söt! Han tar på min kropp, säger att han älskar att ta på min kropp varpå jag svarar att jag älskar när han tar på min kropp. Vi går för att se ett band. Han lyfter upp mig så att jag ska se. Han ringer alltid när han lovat, är inte sådär sockersöt mot mig, som jag hatar, men köper ändå te till mig i precis rätt tid. Han kramar så bra, för hela jag får liksom plats, han lånar ut sin tröja till mig när jag fryser, skrattar åt mig när jag trampar i hundbajs. Han bjuder med mig till fester, håller min hand när han inte måste leka dj, springer för att hämta sprit åt mina kompisar, ger oss förbjudna saker att röka, han kysser mig med hetta, ler åt mig när jag försöker diskutera politik på spanska med en av hans kompisar, en av hans andra kompisar kallar mig Estrellita. När han frågar hur många av hans kompisar jag kysst ljuger jag och svarar att jag bara kysst en.

Jajisses.

5 kommentarer:

jimmyroq sa...

Guldstjärna!

Anonym sa...

Haha! Jag har också ljugit. På den där kompisfrågan. :) Lätt hänt!

Jenny sa...

Em: Det var kanske lite dumt, för de är ganska bra kompisar och det är ju inte direkt svart för honom att lista ut, men vi bada var fulla och den där ena kompisen, som han vet om, är den där: http://jagjenny.blogspot.com/2006/09/den-dr-om-att-du-skert-redan-vet.html.

Lite komplicerat. Och egentligen inte alls.

Anonym sa...

*fnittrar galet*

Anonym sa...

he he he

i like