10 augusti 2011

Den där om att ni är fantastiska

Jag står på Gekås, Ullared, håller i ett par rosa bebisstrumpor och tårarna trillar ner på Stolte mannens t-shirt. Det är är så konstigt. Så konstigt-konstigt. Vi är gravida, vi ska ha en bebis. Stolte mannen vill inte köpa strumporna, för för honom blev vi gravida först när vi gjorde ultraljudet, två dagar tidigare. Vi har varit gravida i två dagar och står nu och tittar på små, små strumpor i rosa.

Så kommer vi ner till mamma och pappa och en av de första grejerna mamma säger är att titta nu mycket på din mutta, den kommer du inte få se på ett tag.

Tusen tack för alla era kommentarer, alla era mail, alla era länkar. Jag svarar så småningom, när jag inte är i ett regnigt Skåne på semester. Ni är fantastiska. På riktigt. Varje mail och kommentar värmer. Och för er som är förvirrade:

jag började skriva barninlägg i februari, när vi fattade att vi var gravida, men jag har dolt dem. Trycker ni på ettiketten "barn" får ni fram alla... femtio inlägg, eller vad det är. Vi blev gravida med en gång (när vi visste att vi kunde köpa lägenhet), antagligen i december 2010, fick missfall i februari, väntade på att jag skulle få mens och blev sen med barn direkt igen. Jag är nu i vecka 18-19 och bebis kommer i januari. Om jag inte gör som resten av kvinnorna i min släkt och föder två veckor för tidigt, då kommer säkert Fimpen på nyårsafton.

10 kommentarer:

MW sa...

Men vad ballt :) Våran är beräknad till 2011-01-02, så vi ligger jäkligt jämnt. Och som sagt, jag var med om ett missfall i ungefär samma vecka som du innan vi blev gravida igen. Vi har börjat göra i ordning ett rum hos oss men det känns fortfarande lika overkligt att vi ska ha barn. Kanske för att jag inte känner av graviditeten så mycket, och för att missfallet tog bort lite av glädjen och gjorde en medveten.

inte skyldig sa...

Jag sitter på tunnelbanan och läser detta och skulle mkt väl kunna gråta lite om det inte var för att jag faktiskt inte har lust att gråta här bland alla människor. Men det är så jäkla fint. Jag har nu flera st omkring mig som ska ha barn och det är så fantastiskt jävla underbart. Liv alltså. Hurra för Fimpen! Och Jenny och Stolte mannen!

Anna sa...

Åh men jisses, tack för att du förklarade. Jag fattade nämligen inte hur jag kunde missat alla dina fina inlägg, höll på att bli galen. Hur som helst, ska gå tillbaka och läsa ordentligt nu. Du skriver så hjärtskärande bra och fint!
Grattis till er! :)

Maggan sa...

Fint med ett inlägg av dig! Jag har kollat flera ggr om dagen sedan "avslöjandet" för att få läsa mer! Hurra för er!

Anonym sa...

Så spännande med en kommande nyårsbebis!
Grattis tusen gånger om.

Linda sa...

Tack för att ju klargjorde det där med inläggen! Kände mig väldigt dum och mer förvirrad än vnligt när jag missat hela gravidbloggningen... nu förstår jag varför!
StoOort grattis! Kan inte ens ana hur jobbigt det har varit. Hoppas allt går bra! Kram på er alla tre!

Caroline sa...

Stort grattis Jenny, det är oväntat stort att ha något så litet innanför skinnet. Det kommer nog vara både fint och piss nu, precis som efteråt. Man måste inte gilla alla bitar med barn och väntandet på dem.

Linda R sa...

Så himla himla glad för Fimpen!

Linnéa i USA sa...

Underbart!!

Jenny sa...

Fina ni! Om Fimpen kommer den 13:onde så kommer Fimpen fredagen den 13:onde.