26 april 2012

Den där om fyra månader

Hej Fimpen,

i dag fyller du fyra månader. Fyra månader! Det är så himla stort, snart är du tonåring och sen flyttar du hemifrån. 

Din pappa har blivit kär i dig. Du har tagit min plats i framsätet, så att säga. Vi har precis varit och hälsat på din mormor och morfar och när vi kom hem så stod din pappa och väntade på flygplatsen och efter att ha hastigpussat mig så stod han och snusade på ditt sovande huvud i flera minuter. Han har redan börjat prata om att ge dig syskon och att vi börjar bli gamla och måste snabba oss. För en månad sedan så kunde han inte tänka sig fler barn, för att han har oroat sig så mycket över dig och mig.

Du älskar att tugga på saker, helst dina egna eller andras händer. Det är nog det du älskar mest. Du har börjat upptäcka världen runt dig och är otålig. Du har börjat sträcka dig efter saker och se färger och andra bebisar. Att sitta eller ligga själv är skittråkigt. Din mormor säger att du påminner om mig i humöret: det där otåliga, att du måste ha ombyte. Jag tycker synd om mig och din pappa år 2026, om du ska bli som mig som 14-åring också. Jag måste komma ihåg att ge dig det som jag allra helst ville ha då: kärlek. 

Du skrattar fortfarande bara i sömnen, men du har en början till ett skratt. Du drar liksom in luft snabbt så att det blir ett pipande ljud. Du ler så att man blir tårögd, speciellt när du vaknar (oftast runt sju på morgonen), du gillar när man rullar på r:en, du tycker om att sitta upp med stöd, en aktiveringsleksak som piper och lyser, din morbror och din morfar. Du sover i vår säng, mellan mig och din pappa. När vi var nere i Skåne fick du ligga i en egen spjälsäng och det gick jättebra, men det är så nedrans mysigt att du sover i vår säng, så vi får se hur länge vi lyckas skjuta på det där att du ska sova i egen säng. 

Du liknar fortfarande din pappa mest till utseendet, ditt hår börjar ljusna (och bli lite rödaktigt i solljus) och blir kanske blont till slut. Dina ögon är blåa. Du växer som tusan på längden, men är normalviktig och har ett lite mindre huvud än genomsnittet.

Jag älskar dig så starkt nu. Inte som jag trodde, det är inte lika... konstgjort som vanlig kärlek, utan mer naturligt, djuriskt. Den är lika självklar som att jag har två armar och jag skulle göra vad som helst för dig, och tänkta efter först efteråt. Det är svårt att förklara kärleken, för den sitter fast så hårt i mig. Den är som ett lejonvrål, som ett vattenfall, som ett djupt hål i marken. 

Jag är din mamma. Jag är din mamma! Det är väldigt, väldigt konstigt att du finns hos oss och har funnits här i fyra månader, samtidigt som det känns som om du varit här längre än så. 

Dig ska jag älska resten av mitt liv.


 



16 kommentarer:

Jessica sa...

Men åh! Inte bara ett fantastiskt fint brev, den här månaden får Fimpen och vi en video också!

Vad är det för låt i videon, gillar!

Jenny sa...

Låten är Florence + the Machine - Shake it Out. När vi åkte hem från sjukhuset efter att Fimpen kommit så hörde vi den på radion och Stolte mannen sjöng med och ändrade texten till Check him out.

Jen sa...

fina!!! jag förstår det där om kärleken. Det är underbart och gör nästa lite ont i en.. Fimpen är väl mest lik dig tycker jag.

Sofia sa...

Men Fimpen! Finaste ungen!

Ikka sa...

Ojojoj här sitter jag och gråter, fast sen skrattade jag högt när Fimp var hjältemodig cowboy. Hade den här känslostormen varit samma innan man fick bebis? Och hur tänkte evolutionen när den bestämde att man skulle bli ett gråtmonster som förälder? Oh well, tack för detta fina inlägg iaf!!!

Ja, jag då sa...

Alltid så fint med fimpens månadsuppdateringar! <3
måste typ springa och köpa en kamera efter att ha sett er fina film! innan hon blir stor. typ nu :S

emma sofie w sa...

Så himla fint brev, och videon är fantastisk!

Miss Baglady sa...

fantastisk film, blir tokinspirerad att filma pluppi mer än vad vi gör. det är ju så värt att ha. jättefint.

Jenny M sa...

Så fint så jag bara gråter här. Han är fin, din lille klimp. Underbart klipp också!

Lisa sa...

Åh, älskar filmen! Och dina månadsbrev, så himla fint alltihop!

egoistiska egon sa...

Men ÅH. Fina fimpilajnen.

emster sa...

HURRA vilket fint inlägg!

MaG sa...

Jag älskar din blogg. Jag älskar att läsa om kärleken till Fimpen. Så ärligt, så innerligt, så okonstlat.

Barbafjant sa...

Men åh vad fint! Tack för att jag får glutta lite på era liv.

Blev lite inspirerad och letade fram externa hårddisken, där videosnuttar från 2008 finns. Så himla roligt det är att se och höra hur det var då!

Colombialiv sa...

<3 <3 <3!!!

Johanna sa...

Dör på beskrivningen av den okonstlade barnkärleken. Så. Himla. Sant. Fantastiskt!