18 januari 2009

Den där om allt som kan gå åt helvete

Jag har missat fem flyg i mitt liv och ett internationellt tåg. Jag stod i Malawi och skulle hem, men kom inte så långt då flyget redan hade gått. Jag kom inte iväg till Mexiko på grund av krångliga regler som flygplatsen inte visste om. På väg till Tallin gick mitt pass sönder och jag kom inte längre än till passkontrollen. I Tyskland åkte vi fel och hittade inte till rätt tågbyte. I Berlin var vi sena och italienarna före oss i kön tog så lång tid på sig att vi missade flyget.

Jag har varit i New York med en bror som villat bort mig så mycket att jag nästan missat ett flyg där. Jag har varit med om en bilolyckor i Thailand, Mexiko och Gambia. I London har jag varit vilse halv fyra på morgonen och gått runt i cirklar i två timmar tills jag hittade en tunnelbana. I Spanien var jag med om ett rån i en guldsmedsbutik och fått en pistol riktad mot mig. Jag sprang bort från min släkt när vi var i Venedig när jag var tio för att jag bråkat med min moster, jag var borta i en timme, sen hittade de mig på ett torg. Jag har bråkat med en gränsvakt mellan Malawi-Mozambique som hotade med att sätta mig i arrest om jag inte lugnade ner mig. Jag var med om en kraftig jordbävning i ett sextonvåningshus i Mexico City. Ja, and so on...
Allt kan gå åt helvete när man är ute och reser. Mina topp två det-här-kommer-gå-åt-helvete när jag varit utomlands:

Den där om taxiresan utanför München

När jag var arton bodde jag i en förort till München som heter
Neugilching. För att komma dit behövde man åka pendeltåg i typ en timme, vilket gjorde att jag ofta sov över hos kompisar som bodde inne i München. En natt skulle jag dock hem och satte mig på tåget. Det stannade på någon mellanstation och de ropade ut något i högtalarna som jag inte fattade för jag kunde och kan fortfarande inte tyska, även om jag låtsas som det ibland.

Tåget åkte inte på en kvart och jag bara nähä..? tills konduktören gick förbi på utsidan och bankade åt mig på rutan att gå av tåget, för nähä! tåget hade delats och bara de två första vagnarna hade fortsatt. Utan koll på något alls, utan pengar och utan tyska funderade jag på om jag skulle gå på rälsen hem till djävla
Neugilching, eftersom jag tagit sista tåget.

Just som jag hade kissat lite i ett dike kom en taxi från ingenstans (vi pratar ute på landet runt två på natten, inte en själ syntes någonstans och ja...) så jag hoppade in och sa några av de få ord jag kunde på tyska: bahnhoven!
Neugilching! (nu när jag kollar upp bahnhoven på babelfish så heter ju inte alls tågstation så på tyska, men han verkar ha fattat ändå) och han bara okej smartbrud blabla på tyska och jag tittade på honom och ryckte på axlarna och log.

Ungefär halvvägs hem så smygtittade jag på taximätaren och såg att den var uppe i mer pengar än vad jag hade med mig. I huvudet lät det en massa faenfaenfaenfaen!, men låtsades som ingenting. Utanför huset jag bodde i med min värdfamilj gav jag honom alla pengar jag hade och snabbade mig ut. Han sa inget, utan körde bara iväg.

Hela den där taxiresan var jag så rädd att jag kunde kissa på mig, alternativt gråta, eller varför inte båda? En av de värsta resehändelser som hänt mig, om man inte räknar med:

Den där om nakenbad, krokodiler och polisen i Mexiko

Jomenokej, jag bor i Mexiko, vi är på resande fot i någon av alla de där kuststäderna vi besökte (Zihuatanejo?)och klockan är efter solen har gått ner. De andra har rökt på och druckit en hel del öl och bestämmer sig för att bada näck i havet. Jag stannar på stranden och tar trehundra fyllekort på mig och en loppig hund som jag ligger och kramar.

Några mexikanare kommer förbi och frågar om jag vill kolla på krokodilerna som ligger lite längre bort på stranden. Jag bara sure, dudes, säkert krokodiler, ni vill bara våldta mig! men blir ändå nyfiken och går dit själv, med hunden, lite senare. Djävlar i helvetet vad förvånad jag blir när det ligger tre bamsekroks på stranden. Typ i storleken på bilden ovan. Jag står cirka två meter från dem (det var mörkt, kunde ha ramlat över dem).


Springer skrikandes tillbaka till mina kompisar att de ska komma upp ur havet samtidigt som polisen hör mitt djävla oväsen och kommer för att se vad som händer. Ungefär nu står det en hysterisk svenska och en naken norska på stranden och polisen frågar vad faen vi håller på med. I Mexiko får man minsann inte bada nakna, för de har hög moral i det landet. Jag frågar hur mycket de vill ha betalt samtidigt som min norska kompis står och nojgråter.

De hotar med att ta in oss till polisstationen och jag står och skriker att de måste varna folk för los crocodilos.
Det hela slutar med att vi får muta oss fria, norskan ligger i en liten pöl av ångest, amerikanskan har blivit tafsad på av poliserna, irländskan vill gå bort och titta på krokodilerna och australiensaren skrattar åt oss allihopa.

Det är nog bland det värsta jag varit med om.

5 kommentarer:

längelevejag sa...

hahahaha herregud, kanske inte kul just då; men kul att se tillbaka på.

Anonym sa...

vilken dramaqueen du är..

Anonym sa...

Men jösses! "Det där blir ju något att berätta för barnbarnen" hör jag i huvudet nu men SHIT vad rädd du måste varit! Krokodiler för faen!

Anonym sa...

Ojojoj, vilka häftiga grejer! Mina turist resor känns bara som bortkastad tid i jämförelse! Jag tänker eventuellt använda mig av dina minnen så slipper jag åka iväg och uppleva det själv...

Anonym sa...

Men hallå, att få en pistol riktad mot sig under ett rån kan väl inte heller ha fått pulsen att slå så himla lugnt?