Den där om kärleken

Jag vaknar av mig själv och det är en lite konstig känsla, att vakna för att kroppen sovit klart, inte för att det är en liten sparkande bebisfot som vill att jag ska vakna. Det är ljust men sånt där ljus så att jag vet att det är tidig morgon. I sängen bredvid min sover en av mina bästa kompisar. På loftet på andra sidan huset sover två andra kompisar och i rummet som kommit att kallas gravidrummet för att den som är gravid för året får ligga där, ligger en femte. Lite senare vaknar jag igen av att de två andra som ligger på det andra loftet ligger och fnittrar. Egon, som ligger i sängen bredvid mig ligger med en arm över ansiktet och snarkar. Jag ler. Mina vänner. Några av mina bästa vänner.

Vi har hittat varandra. Inte för att vi måste, utan för att vi vill. Vi har inte blivit ihoptvingade av att vi inte känner någon annan, att vi börjat på samma jobb eller skola, utan för att vi kände att den här tjejen verkar så himla tuff och ball, henne vill jag hänga med! Och så hänger vi. Det är en lite svindlande tanke det där, att hade vi varit medlemar av en dejtingsida så hade vi hittat vår kärlek nu. Samt haft ett polygamistiskt förhållande. Men nu är det inte så, vi är tjejer som alla har mer eller mindre aktiva bloggar. Vi har läst varandra, träffat kärleken och nu är dessa människor några av de närmaste jag har.

När jag tänker efter så är vi inte så speciellt lika varandra. Vi har inte samma musiksmak, inte samma boksmak. Vi jobbar inom olika brancher, har olika bakgrunder och utbildningar. När jag tänker efter så är vi ganska lika varandra. Någon kan säga har du hört den här låten? Och någon annan kan säga nej, men jag gillar den! Vi har ungefär samma åsikter när det kommer till böcker och vi har samma inställning till att arbeta. Vi har alla flyttat in till Stockholm från andra ställen och våra killar verkar gilla varandra.

Det där om att det inte går att träffa vänner när en viss ålder har passerat? Ett sånt jävla skitsnack.