Den där om att viktnoja redan för sjutton år sedan

Sommaren mellan sexan och sjuan står jag inne i ett låst badrum och har ett måttband runt mitt lår. Jag tänker att det här inte kan vara normalt. Jag är tolv år och tänker att mina lår är för tjocka. Jag försöker se objektivt på dem, utan att veta att det heter objektivt, i mitt huvud tänker jag att Agneta Sjödin tittar på dem och så tänker jag mig in i hennes huvud och funderar på hur hon skulle se på dem och kommer fram till att hon skulle tycka att de var tjocka.

Tolv år. Mina lår kan inte ha varit tjocka: jag hade barnstorlek i jeans, tränade fotboll tre gånger i veckan, red två gånger i veckan. När jag började högstadiet tittade jag om i klassrummet för att se hur många som var tjockare än vad jag var. Hur kunde jag tänka så redan då? Hade det någon betydelse? Jag har sett kort från den tiden, där jag står i bikini på någon semester vid Medelhavet. Jag är smal som en liten sticka. Var fan fick jag ifrån att jag skulle vara tjock?