Jag kom precis på det.
Det är i duschen man får de största insikterna.
Det är i duschen man kommer på att man lämnat ännu en.
Jag har lekt omkring här och träffat killar och män.
Jag har lekt med dem och kysst dem och virvlat vidare.
Tänkt att jag lurat dem.
För jag är aldrig still.
Och när deras armar har blivit för starka och de börjar prata om röda känslor
Så har jag virvlat vidare
Och lämnat dem kvar.
Då har de träffat andra och att få starka armar med.
Och jag har tänkt att de, alla, hela världen, är lurade.
Men det är ju för fan jag som är lurad.
Så in i bängen lurad.
Jag lurar mig själv varje dag.
Jag lurar mig själv varje gång jag börjar känna att jag kanske också vill ha de där starka armarna.
Skyller på annat.
Sårar.
Lämnar hamnar och famnar och röda, röda känslor.
Jag kommer stå ensam kvar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
nej, gumsan. om ett tag har du en underbar en som du vill ska hålla i dig med röda armar -eller hur det nu var. hjärt hjärt!
Exakt så. Lurade är vad vi är.
Jag kommer också att stå där..
Man ska bara komma ur tonåren först, och råka sniffa sig fast i någons inre och inte någons au de testosteron. :-) (Tonår har förstås ingenting med ålder att göra.)
Skicka en kommentar