Åhfuckit.
Det värsta dagen efter är inte huvudvärken
Tröttheten
Illamåendet
Eller den där killen som aldrig går hem.
Det värsta är det där man sa/skrev. Och att man sparat sms:en, så att man kan läsa det dagen efter och få riktigdjävlajobbighelvetesångest igen.
"Fan, X. Du är svårare än vad jag trodde. Men det är okej. Fast ändå inte. Men det är jobbigt. Fan ta dig. Ska vi äta middag nästa vecka?"
Snälla, skjut mig nu!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
han borde naturligtvis släppa till och inte vara så förbenat svår. ganska svår är nog lagom.
(fniss fniss! minns du att du skrev hemma hos mig också?)
Åh du! Nu har jag detaljer. Roliga sådana. Jag trodde att jag var dumpad. Så var inte fallet. Wiiiii!
Skicka en kommentar