09 februari 2007

Den där om Pluto

Alltså... så här hela morgonen: wwwwwhhhhaaaaatttt? Plus några frågetecken till.

Killar är fan det konstigaste som finns. Glöm allt jag sagt alla tidigare år om att killar är som vi och normala. Killar är fan från Pluto, som inte ens är en planet längre: fick ett mail i morse från en mexikan som träffat en av mina amerikanska kompisar där (i Mexiko) lite, fast att han flörtade hejvilt med mig, sa att jag var sexig och min käre mexikan slog gärna honom på käften, eftersom han stötte så mycket på mig. Ett mail. Där han undrade var jag var. För att han saknade mig. Som sagt: de är från djävla Pluto!

Och sen, nyss, fick jag ett sms. Och då gick jag från wwwwhhhhhaaaaattttt? Till ojhoppsaniiiihhhhhhhhh!

Nu måste jag ringa till den där kompisen, som är i USA, och berätta om mailet. Vad är klockan där? Sex på morgonen? Kanske vänta lite?

4 kommentarer:

Signe sa...

Ja något konstigt är det med pojkar. Har en teori om att det har att göra med något de får höra när de delar upp oss på sexulaundervisningen i grundskolan. Vet iofs inte hur den fungerar i Mexico. Lycka till

Anonym sa...

Ojojoj, Jenny...

Känns sådär halvbra att skriva det här men jag måste.

Känner mig som en super-stalker, för det känns som om jag tjuvläser din blogg. Du är totalt beroendeframkallande, och jag gillar det inte.

För en helt vanlig kille på några fler jordsnurr än du så gillar jag inte det faktum att jag bara MÅSTE smyga in på din blog och se vad du skriver. Det är inte riktig likt mig i den supernormala, välbelevade, trevliga värld jag kallar min...

Tänk att en "blog-zapping-session" i mellandagarna skulle leda till det här - men så är det; sedan dess är jag fast.

Jag känner dig inte, men du skriver så jag blir glad, ledsen, förundrad, förvånad och arg.

Jag tror det är det bästa betyg man någonsin kan få på sitt skrivande; att folk känner - och det gör jag!

Winnerbäck på min allra mest älskade iPod sjunger just nu om Linköping på 90-talet. Där har jag aldrig varit, men precis som med din blogg känner jag ändå igen mig - det är annorlunda men inte helt olikt det jag upplevt när man tänker efter.

Hans texter, precis som dina, får mig att känna. Känna och försöka förstå det du skriver om - en värld så nära men ändå så annorlunda. Får mig att önska att det vore jag, trots att jag måste erkänna att jag trivs bra med mitt liv ändå.

Men, nog om detta. Tack för en fantastisk läsning - hoppas jag får tjuvläsa även framöver!

Keep being you.

MZ

Jenny sa...

Signe: Haha! Säkert. "Bete er förbannat konstigt, så att ni förvirrar bort tjejrna".

Anonyma MZ: Oj! Tack för det här, det behövdes verkligen. Och jag känner igen mig i det du skriver, läser lite av andras bloggar och fast att man inte alls är som vissa personer så är det ibland något som fastnar och sitter kvar och vägrar lämna en. Kul att du skrev. Kram på dig!

Alexander sa...

Heh. Säger man jordsnurr fortfarande? Jag måste dock hålla med föregående kommenterare, det är en särdeles intressant och trollbindande blogg du har. Och vi killar är inte så annorlunda, vi vill bara ha kärlek precis som... ni, tänkte jag skriva, men så insåg jag att de flesta tjejer är hjärtlösa, manipulativa, självupptagna små monster. ;)