Har fått lite frågor om mitt fina äktenskap och även en bedjan om att jag ska lägga upp en bild på min fot (en liten konstig förfrågning, kan somliga tycka, så även jag, men vad gör jag inte för konsten?).
Mitt äktenskap. Var kommer det leda? Vem vet. Jag är förbannat kär och det verkar han också vara, men om det här kommer leda någonstans mer än i Helvetesgapet är svårt att svara på. Antagligen inte. På den korta tid vi var tillsammans där borta bråkade vi mer än M och jag gjorde på ett år. Det var kulturkrockar och inga airbags. Samtidigt är jag ganska så... slampig av mig och även om han redan vet om det så tror jag inte att han skulle ha överseende med att jag går runt och ligger. Vi planerade ingenting. Vi sa ingenting om det. Vi sa "vi ses i april!" sen grät jag lite och hoppade på ett plan.
Han är en underbar man. Det slår gnistor om oss. Han älskar min klumpighet och skrattar när jag trillar. Jag älskar att han vaknar sjungande. Jag älskar att han pratar om mig när han pratar med kändisar. I en perfekt värld hade vi varit tillsammans förevigt och evigt, men i den här världen kommer det nog tyvärr ta slut när jag kommer hem från Mexiko, igen, i april.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Ååh :(
det behöver inte ta slut när du åker hem i april!!! Ka inte han flytta till Sverige eller du dit? Eller är det bara jag som lever i en liten romanstisk bubbla a la "No importa donde estes, si no con quien..."
Annaluna: Han flyttar till Italien i augusti, men Italien är långt bort det med. Jag har kört distansgrejen. Jag är skitkass på det. Tyvärr.
vill du inte bo i Italien??
jag håller min tumme. båda betyder otur, så du får bara en.
Annaluna: I Italien finns tyvärr inte min utbildning...
Egon: Tacksnälla!
fan vad synd! Vad utbildar du dig till, hur långt kvar?
Följer din blogg maniskt på min resa, men har missat en del om vad du gör och så! (låter nästan som en stalker...)
Annaluna: Ingen fara alls, jag känner mig inte stalkad. Jag läser statsvetenskap, med inriktning mot utredning och spanska och jag har ett år kvar, om jag inte ska doktorera.
Skicka en kommentar