Gråtfesten börjar redan när Stolte mannen byter valkläder två gånger och står i hallen för att välja skor och speglar sig i storspegeln. Det här är första gången vi röstar ihop och jag viskar till honom att nästa gång vi röstar så kommer vi att ha minst ett barn med oss. Sen bryter jag ihop lite på sängen och vet inte varför.Sedan fortsätter det i vallokalen. Jag står bakom den gröna skynket och fingrar på mina två alternativ och kan inte hålla bort tårarna som börjar rulla. Jag vet inte vad det är med mig. Jag vill inte gråta. Det är pinsamt. Jag stoppar ner Maria W i kuvertet. Och går med mina tårar bort till de tre som stoppar ner rösterna i lådan. Hon tar mina lappar och jag stopp! jag måste byta! och går tillbaka bakom det gröna. Tar ut Maria W och stoppar ner Gudrun S. Det känns inte heller rätt. Jag vet inte vad som är rätt. Jag vill att de rödgröna ska vinna. Men jag vill också att F! kommer över en procent och får partistöd.
Jag lämnar över kuvertet igen och ser det åka ner i lådan. Hela vägen hem gråter jag och håller Stolte mannens hand.
3 kommentarer:
Jag var helt sjukt nervös nu när jag röstade för första gången ensam. Så fint och bra att du hade honom! Nästa gång vill jag också ha sällskap.
/Lisa
Men det var fina valmöjligheter du hade. Om nu det är någon tröst över tårarna. Eller för den delen över valresultatet som kan få vem som helst att börja gråta.
Kanske kände det på mig?
Skicka en kommentar