Andra. Specifika personer (om det inte är mina föräldrar, dom är on limits). Att jag har valt att lägga ut en stor del av mitt liv på nätet ska inte få påverka andra som inte har valt samma sak. Alltså jag bloggar ju om att jag är sur på andra, men försöker akta mig för att hänga ut specifika personer. Om det inte är artiklar. Sånt folk har valt att öppet publicera i medier är on limits. Sen tycker jag att XXX är så dumihuvet-texter inte hör hemma på Internet. För min egen skull försöker jag isåfall skriva om själva ämnet som gör mig irriterad och inte personen i sig.
Vilka slags inlägg får flest kommentarer? Betyder kommentarer mycket?
Dom jag inte tror ska få kommentarer oftast. Och dom inläggen när jag är riktigt förbannad. Eller dom som är totaltramsiga. Ibland känns det helt random.
Kommentarer betyder allt. Eller nu ljuger jag, för jag bloggade länge utan kommentarer, men jag blir oerhört glad för varje kommentar. Till den nivån att det kan lyfta en hel dag. Jag tycker det är roligt att ha en dialog i kommentarsfältet. Då känns det som att jag får reda på lite om dom som läser också.
Kan en elak kommentar göra dagen förstörd? Får du elaka kommentarer?
Jag har nog aldrig fått en elak kommentar tror jag. Eller ingen sån random jävla fitta-kommentar iallafall. Eller Jo! en gång fick jag en elak kommentar, fast jag kommer inte ihåg vad det stod, och då ville jag typ skaffa ett maskingevär och meja ner. Anonyma kommentarer gör mig alltid nervös dock. Tycker att man väl iallafall kan skriva under med ett namn, om än påhittat? Jo, jag fick lite troll efter att jag blev vansinnig på den där finska krönikan om singelskapet. Lite såna där hahahaha, chilla, ta saker med salt blablbala. Klart jag blev irriterad, men att säga att det förstörde min dag skulle inte vara sant.
Vi kanske ska tillägga att min blogg inte är alls så stor så trollen kommer. Det är mer som en mysig hemmafest, kommentatorerna att döma.
Nu går vi över till matbloggandet!
Någonstans skrev du att om du bara får äta en enda maträtt i resten av ditt liv skulle det vara kycklingsallad med avokado och bacon. Stämmer det fortfarande?
Matbloggande! Ah, all denna mat. Eh, mja. Alltså den är ju sjukt god, men resten av livet vet jag inte riktigt. Mamma gör en kycklingpaj som är helt fantastisk också. Och den där köttfärs- och kantarellpajen går ju inte av för hackor heller. Förut idag tänkte jag när jag satt och käkade capresesallad att jag kunde äta det resten av livet, så man kan säga att jag slänger mig med det uttrycket ganska godtyckligt.
Läser du någon bra matblogg?
Nej, inte längre. Eller Om jag var din hemmafru-bloggen med Lotta Lundgren. Annars nej. Tycker dom är jobbiga oftast. Ba mäta hit och mäta dit och sockergull och rosa. Orkarnte.
Nu tror jag inte att jag har fler frågor faktiskt. Om du inte kommer på något du vill tillägga?
Nej, nu har jag tömt hela min hjärna osv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar