Vad är silikonblogg? Typ Kissie? Isåfall nej. Jag läser väldigt väldigt få storbloggar och har nog nästan ingen i Readern.
Jag önskar att jag inte hade koll på hur många som läser min blogg, men jag har koll på EXAKT hur många som läser, hur många som prenumererar i Readern, hur många som läser via BlogLovin. Är störd på det sättet. Framförallt eftersom jag blir helt VAD HAR JAG GJORT FÖR FEEEL?! när jag ser att nån har avslutat RSS-prenumerationen.
Jag vet att du sagt att du läser Katrin Zytomierska. Det är väl en storblogg? Även om den kanske inte är så silikonig. Vad är det som gör att du väljer att läsa en blogg?
Jo, jag läser Katrin Z, men inte jätteregelbundet. Jag tycker att hon är rätt rolig. Och även om jag tycker att hon går över gränsen ibland så vågar hon iallafall stå för saker och ting.
För mig är det en rå ärlighet och ett bra språk som gäller. En personlighet. Och inga särskrivningar. Dom som har en historia att berätta helt enkelt.
När jag tänker på din blogg så tänker jag att du skriver korta, väldigt bra kommentarer, nästan som på twitter, men med lite mer text. Är detta ett medvetet val? Och i så fall: varför har du valt detta sätt?
Nej, det är inte ett medvetet val. Det är nog mest för att jag inte är så förtjust i utläggande texter om man vill vara rolig. Det blir liksom lite för långt till poängen då. Sen brukar jag bara skriva det som poppar upp i huvudet just där och då och det är väl mest lösryckta grejer. Och egentligen, man behöver inte veta så hemskt mycket kringinformation för att fatta ett inlägg liksom. Nu blev det lite rörigt, men sammanfattat så nej, det är inte ett medvetet val på så sätt att jag tänker att jag måste skriva på ett visst sätt, men det är väl medvetet på så sätt att jag själv brukar tycka att det är rätt trist att få massa info som inte behövs. Typ som att jag avskyr miljöbeskrivningar i böcker.
Så du skriver kort för att det blir roligare så?
Sen vet jag att du skrivit längre inlägg också, men då verkar det vara för att berätta en historia, nästan så att de längre inläggen blir de som behandlar det som är allvarligt och ibland ledsamt?
Nej men jo, men såhär då: jag har svårt att skriva långa inlägg om ingenting. När jag skriver trams så blir det kort. Och det är väl klart att jag hoppas att det är underhållande att läsa min blogg. Alltså, bloggen är ju inte hela jag, men när jag inte är arg eller ledsen så är jag oftast rätt glad och då blir väl bloggen likadan.
När jag är arg eller ledsen så tar jag väl mig mer tid att förklara hur jag känner. Dels för att det är viktigt för mig att få ur mig det och dels för att det på nåt sätt blir viktigare att jag är tydlig när det faktiskt är nåt jag vill säga. Framförallt kanske när jag är arg. Då vill jag inte bli emotsagd på grund av att jag har varit otydlig. Gärna emotsagd för att man inte håller med, men inte för att jag har uttryckt mig fel. Då blir jag bara ännu argare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar