24 juli 2011

Den där om kattveckor - utvärdering

Vi skulle skaffa katt efter semestern. Det var bestämt hugget i sten underskrivet av alla parter.

Så lånade vi katt. Eller snarare tog hand om katt vars matte åkte på semester i nästan två veckor. Nu vill vi inte ha katt längre.

Jag älskar katt. Blir ett enda långt pip när jag ser en. Är uppväxt med katt, har älskat och andats katt länge. Den här bloggen började med mig som katttjej, med en Jenny i Studentstad och fem katter i en tvåa.

Men visste ni att katter fäller oändligt mycket päls, bajsar äckligt, låser en till hemmet, är jävligt jobbiga när de inte får gå ut, tar in fästingar när de får gå ut, väcker en klockan halv fyra på morgonen, förstör din soffa med sina kattklor, ger en enormt, enormt dålig samvete, släpar fram tamponger som den leker med och kan lämna ett rum i en enda stor röra? Ja, det visste vi med, men hade kanske glömt. Nu vill vi inte ha katt längre. Det gör ont i hjärtat, men inte än.

10 kommentarer:

Ellinor sa...

Japp så är de, sen blir de sjuka di små liven med. Min kissemiss fick diabetes och dog. Jag sa aldrig mer katt. Nu har vi hund.
Hund som ska ut flera gånger om dagen. Hund som behöver klippas klor, kammas, tas upp varmt bajs i en plaspåse med en hand innuti på promenaden. Men jag skulle inte byta för något i världen. hon ger mig så mycket mera än vad jag ger henne.
Även om jag alltid är bunden till hemmet.

Vad ska du göra i höst då?

Den där Jenny sa...

I höst har jag nytt jobb, ska läsa en distanskurs, läsa väldigt många böcker, åka på tjejresa, kanske åka till bokmässan i Göteborg, fortsätta förbättra inredningen i vårt hem, hemnetknarka hus på landet, äntligen gå på Fotografiska museet och säkert massor av andra saker.

marica sa...

nej katter är inte alltid kul, men ibland. Jag var en mycket bättre kattmatte innan jag fick barn. Nu orkar jag inte pyssla om dem på samma sätt längre, men de är ju här och är ett trevligt sällskap.

linda sa...

äsch då! det beror väl på vad man har för en katt och hur man uppfostrar den. vår katt är jobbig ibland, men även då mest bara på ett roligt och mysigt sätt. hon har alltid varit innekatt och det är alls inga problem för hon vill inte ut trots att hon är bondkatt, född ute i gbg:s skärgård :) katt=det bästa som finns! när jag är ledsen känner hon det direkt och även om jag är i ett annat rum och hon ligger och sover, så vaknar hon och kommer och tröstar mig. <3

Anonym sa...

Instämmer. Du låna fel jävla katt ;)
Låna mina två o du skulle aldrig lämna dem åter!

/Madelene

Den där Jenny sa...

Nej, katten var mkt uppfostrad och trevlig. Och katter i mitt <3. Men. Vi är inte redo, helt enkelt.

den rabiata orakade flat-feministen fanny sa...

Husdjur suger. Katter är säkert jättemysiga osv, men fan vad det begränsar. Jag förstår inte hur folk orkar.

Duktiga Tjejen sa...

Katt ska man bara ha i hus. Min familjs katt gör inget av de där sakerna (förutom att hon får fästingar), men så får hon vara ute hur mycker hon vill också och leker av sig där. När hon är inne ligger hon bara och kelar med allt och alla så att man smälter ned till en liten pöl.

Den där Jenny sa...

Duktiga tjejen: jag är ganska säker på att jag skulle känna mig bunden och få dåligt samvete även i hus faktiskt.

Pandamamman sa...

Men det halvår som jag inte hade katt blev jag nästan sjuk av en slags generell katt-saknad. Så då blev jag med katt igen, och sen blev det en till. Även om jag beklagar mig över allt det jobbiga så vinner ändå stunder som imorse; när jag och kill-katten sov sked och spann ikapp. Näsan i hans mjuka päls och hans tass i min. Lycka!