28 februari 2006

Den där om vigghanen

Första symtomet på att jag har feber är när jag börjar gråta. Sen fortsätter jag gråta för att det är så skönt. Skönt för att det svalkar mot kinden och för att... det är skönt helt enkelt.

Idag har jag pratat med
Gars du complexe om den där galna fågelsjukan och jag började smålipa för att fåglarna som dött var så söta. Och för att Expressen har out:at att det var en vigghane som startade hela grejen. Fatta hur mobbade viggarna kommer bli nu av svanar och blåmesar och alla andra fåglar!

Nu ska jag äta lite kokt blomkål och packa inför min resa till Skåne.

Inga kommentarer: