Jag prenumererar på Om ett ord, en lustig liten grej.
Igår fick jag om ordet "slant" och tyckte att det passade bra på min födelsedag.
Jag är som en liten slant/detta bör representera min dag/detta året osv.
Tills jag läste förklaringen till detta ord:
"Slant är ett ord som förekommer i många uttryck. Det är en direkt synonym till mynt, men används kanske allra mest om mynt av lägre valör. Och det är ingen slump. För det är just med tanke på oansenligheten som ordet har kommit till.
Man tror nämligen att det är identiskt med slant i en äldre, dialektal innebörd, om trasor och sönderrivna klädesstycken. Antagligen är det också besläktat med det danska slant, mindre portion eller skvätt."
20 februari 2006
19 februari 2006
Den där om 8:21
För exakt ett år sedan, klockan 08:21 fick en mycket, mycket bakfull Jenny följande sms:
"Hade du pengar till mig? Är av behov nu, vill köpa blommor och å tårta till kära"
Från M.
Jag svarade:
"Va? Ska jag själv betala?"
Det var fel. Han skulle skicka till sin syster.
Jag skrattar fortfarande.
"Hade du pengar till mig? Är av behov nu, vill köpa blommor och å tårta till kära"
Från M.
Jag svarade:
"Va? Ska jag själv betala?"
Det var fel. Han skulle skicka till sin syster.
Jag skrattar fortfarande.
18 februari 2006
Den där om vad jag ville ha i januari
Jenny: Jag längtar till min födelsedag, då ska jag ha en tuta!
M: vad ska du mer ha?
Jenny: en ballong! Och en balkong!
M: i februari!
M: hade du tomtebloss på nyår?
Jenny: Nä!
M: inte ja heller :(
M: va vill du mer ha på din födsedag?
Jenny: en stor present och en liten.
M: inte mer?
Jenny: och skratt och glädje.
Jenny: och vänner och kul.
Jenny: och kärlek.
M: säg tomtebloss! säg tomtebloss!
Jenny: och mat och drick.
Jenny: och tomtebloss.
M: JÄJ!
Jenny: och en kamel!
M: å råsa råsetter!
Jenny: nä!
M: å en hippopadamis inslagen i rosa snören!
M: inte?
Jenny: nä!
M: ok
M: då
Jenny: en kamel och det andra räcker, man ska inte vara för ha-begärig!
M: humm...
M: är du trött på rosa?
Jenny: Aldrig!
Imorgon är det dags. Imorgon blir jag ännu mer tant. Heja mig!
M: vad ska du mer ha?
Jenny: en ballong! Och en balkong!
M: i februari!
M: hade du tomtebloss på nyår?
Jenny: Nä!
M: inte ja heller :(
M: va vill du mer ha på din födsedag?
Jenny: en stor present och en liten.
M: inte mer?
Jenny: och skratt och glädje.
Jenny: och vänner och kul.
Jenny: och kärlek.
M: säg tomtebloss! säg tomtebloss!
Jenny: och mat och drick.
Jenny: och tomtebloss.
M: JÄJ!
Jenny: och en kamel!
M: å råsa råsetter!
Jenny: nä!
M: å en hippopadamis inslagen i rosa snören!
M: inte?
Jenny: nä!
M: ok
M: då
Jenny: en kamel och det andra räcker, man ska inte vara för ha-begärig!
M: humm...
M: är du trött på rosa?
Jenny: Aldrig!
Imorgon är det dags. Imorgon blir jag ännu mer tant. Heja mig!
17 februari 2006
Den där om saker jag inte förstår
Jag måste vara dum. Eller, nej, det vet jag ju att jag inte är. Och eftersom det är så inne att vara annorlunda vill jag inte vara det heller. Det finns helt enkelt saker som jag inte har greppat. Som jag inte förstå.
- Gitarr vid bord.
Är det egentligen någon alls som gillar det här? Fredrik och Maria sitter på världsmysigaste restaurangen. Allt ska vara romantiskt. Fredrik tittar Maria djupt in i ögonen. Han ska fria ikväll. Han ska falla ner på knä och göra allt det där han tror att hon drömmer om. Det han tror att alla tjejer drömmer om. Maria tittar Fredrik djupt in i ögonen och funderar på hur hon ska säga till honom att hon har en älskare från Botswana. Hellre nu, än när ungen föds, right? Hon harklar sig. "Jo, du Fredrik... jag har träffat en annan..." Just då kommer Miguel och Juan fram med sina små ukeleles. "When the moooon tits thi skyyy likkkkiii a biiig pizzaaaaaaabaaaj, it's ammmooooorrreee!" De stör. De är i vägen. Man blir generad. Man måste titta på de som spelar och skratta och le lite nervöst. Man bara hoppas att de ska gå vidare. Fredrik vill helst trycka ner ukelelen i Miguels hals.
- "Det är tanken som räknas."
Denna fras följs alltid av ett litet skratt. Inte ett vänligt skratt. Nej, ett skratt som betyder "din djävla egoistiska subba!" För man fick ingen present. Man fick bara en djävla tanke. Vet ni hur lätt det är att tänka en tanke? Vänta. Ett. Två. Tre. På de tre sekunderna hann jag tänka jättemånga tankar. Jag gav bort bilar till alla på hela djävla planeten. Nu är ni lyckliga va? Ge mig inte nån djävla tanke, ge mig en present, goddammit!
- Bada badkar.
Nopp. Don't get it. Man tappar upp. Det är för varmt. Man häller i lite kallt. Man lägger sig. Man hade hällt i en deceliter bubblor för att det skulle bli lite... bubbligt, men inte fan blev det det. Så ligger man. Och så blir det för kallt. Och sen koncentrerar man sig på att slappna av. Så mycket att man blir stressad av att man inte blir avslappnad. Och sen upptäcker man första håret. Är det därför man ska släcka ner och tända ljus, för att man inte ska se all skit som flyter omkring? Och bada med någon annan går inte, för bostadsmaknaden i (Stockholm) Sverige är så hysterisk att de måste bygga lägenheter på 30 kvm, och i 30 kvm får det bara plats ett badkar som en halv person. Det enda man kan göra när man badar är att onanera. Och inte ens det är bra, för vibratorn har batteri som tydligen inte funkar bra med vatten. Och duschslangen kan man inte använda, för bostadsmaknaden i (Stockholm) Sverige är så hysterisk att vattenledningarna inte prioriteras och inte heller vattenflödet.
- Trivial Pursuit.
Spelet Trivial Pursuit. Det tar tretton år att spela. Börjar jag idag så kommer jag alltså vara 38 när jag är klar. För om man inte kan frågorna utantill/är så gammal att man minns vem som vann i skidskytte 1921, så vinner ingen. Om man inte spelar efter reglerna "första plupp vinner!" En kväll skulle jag spela spel hos en kompis. "Bara det inte blir TP!" sa jag. Hon lovade att det inte skulle bli det. Jag kom dit. "Oj, det blev visst TP ändå!" sa hon. Jag vände och gick hem. Eller så drack jag upp allt vin. Vilket som låter troligt.
- www.google.com
Var fan tog www.altavista.se vägen? Är det BARA jag som använder altavista? Varför kan man "googla upp det!" Men inte "altavista upp det!"? Jag ska fan börja säga "Altavista upp det!" till folk för att visa var jag står. Och kom inte med "men altavista är så mycket längre än google!" Skojar du med mig, eller? Den sekund det tar att skriva "sta" hade jag kunnat göra så mycket med. Ve och fasa, vad ska jag göra utan denna sekund? Och förresten så har jag hört att google har gått med på att censurerar vissa sökord i Kina. Ha! Vad sa ni nu då?
- Melodifestivalen.
Varför måste man älska eller hata? Varför? Kan man inte få vara likgilltig mot Östen med restens "Ge mig en kaka till kaffet"? Vadå "ge mig", förresten? Gör din egen kaka, gubbfan! Kan man inte få tycka att det är lite pinsamt att Carola ställer upp igen? Men ändå tycka att det är lite spännande att höra om Hannah (glöm inte sista h:et för fan!) Graaf verkligen kan sjunga? Jag skiter ganska mycket i vem som vinner svenska uttagningen. Däremot i Europafinalen är det kul om Sverige vinner. För vinna är något som jag förstår mig på.
- Per Gessle/Gyllene Tider/Son of a plumber.
Jag vet inte om jag behöver gå närmare in på det här. Jag hatar honom. Jag hatar alla hans låtar. Jag hatar hans hår. Jag hatar (nästan) Halmstad bara för att. Jag förstår liksom inte.
- Pannkakor.
Är det frukost? Är det efterrätt? Är det en måltid? Det är liksom en smet som blandas och den blir det platt och man bränner alltid och det blir kladdigt i mitten och sen när man ska kastvända så går den sönder och allt blir skit. Och det är inte ens gott. När jag var liten så tyckte jag bättre om plättar. Men vad är skillnaden egentligen? Vad var det för sjuk djävel som gjorde pannkakorna mindre och kallade dem plättar? "Nu ska du få se på min nya uppfinning, Olle! Tadaaaa!" "Men, mamma... det är ju pannkakor, det har ju funnits sen 1765!" "Nej, nej, Olle, den är mindre. Jag kallar den "en liten plätt"!" "Plätt, säger du? Fy fan vad gott!" Jag gillar våfflor mer. Våfflor I do get. Pannkakor I do not!
Så. Om nu någon hade kunnat förklara alla dessa saker för mig hade det varit kanoners!
- Gitarr vid bord.
Är det egentligen någon alls som gillar det här? Fredrik och Maria sitter på världsmysigaste restaurangen. Allt ska vara romantiskt. Fredrik tittar Maria djupt in i ögonen. Han ska fria ikväll. Han ska falla ner på knä och göra allt det där han tror att hon drömmer om. Det han tror att alla tjejer drömmer om. Maria tittar Fredrik djupt in i ögonen och funderar på hur hon ska säga till honom att hon har en älskare från Botswana. Hellre nu, än när ungen föds, right? Hon harklar sig. "Jo, du Fredrik... jag har träffat en annan..." Just då kommer Miguel och Juan fram med sina små ukeleles. "When the moooon tits thi skyyy likkkkiii a biiig pizzaaaaaaabaaaj, it's ammmooooorrreee!" De stör. De är i vägen. Man blir generad. Man måste titta på de som spelar och skratta och le lite nervöst. Man bara hoppas att de ska gå vidare. Fredrik vill helst trycka ner ukelelen i Miguels hals.
- "Det är tanken som räknas."
Denna fras följs alltid av ett litet skratt. Inte ett vänligt skratt. Nej, ett skratt som betyder "din djävla egoistiska subba!" För man fick ingen present. Man fick bara en djävla tanke. Vet ni hur lätt det är att tänka en tanke? Vänta. Ett. Två. Tre. På de tre sekunderna hann jag tänka jättemånga tankar. Jag gav bort bilar till alla på hela djävla planeten. Nu är ni lyckliga va? Ge mig inte nån djävla tanke, ge mig en present, goddammit!
- Bada badkar.
Nopp. Don't get it. Man tappar upp. Det är för varmt. Man häller i lite kallt. Man lägger sig. Man hade hällt i en deceliter bubblor för att det skulle bli lite... bubbligt, men inte fan blev det det. Så ligger man. Och så blir det för kallt. Och sen koncentrerar man sig på att slappna av. Så mycket att man blir stressad av att man inte blir avslappnad. Och sen upptäcker man första håret. Är det därför man ska släcka ner och tända ljus, för att man inte ska se all skit som flyter omkring? Och bada med någon annan går inte, för bostadsmaknaden i (Stockholm) Sverige är så hysterisk att de måste bygga lägenheter på 30 kvm, och i 30 kvm får det bara plats ett badkar som en halv person. Det enda man kan göra när man badar är att onanera. Och inte ens det är bra, för vibratorn har batteri som tydligen inte funkar bra med vatten. Och duschslangen kan man inte använda, för bostadsmaknaden i (Stockholm) Sverige är så hysterisk att vattenledningarna inte prioriteras och inte heller vattenflödet.
- Trivial Pursuit.
Spelet Trivial Pursuit. Det tar tretton år att spela. Börjar jag idag så kommer jag alltså vara 38 när jag är klar. För om man inte kan frågorna utantill/är så gammal att man minns vem som vann i skidskytte 1921, så vinner ingen. Om man inte spelar efter reglerna "första plupp vinner!" En kväll skulle jag spela spel hos en kompis. "Bara det inte blir TP!" sa jag. Hon lovade att det inte skulle bli det. Jag kom dit. "Oj, det blev visst TP ändå!" sa hon. Jag vände och gick hem. Eller så drack jag upp allt vin. Vilket som låter troligt.
- www.google.com
Var fan tog www.altavista.se vägen? Är det BARA jag som använder altavista? Varför kan man "googla upp det!" Men inte "altavista upp det!"? Jag ska fan börja säga "Altavista upp det!" till folk för att visa var jag står. Och kom inte med "men altavista är så mycket längre än google!" Skojar du med mig, eller? Den sekund det tar att skriva "sta" hade jag kunnat göra så mycket med. Ve och fasa, vad ska jag göra utan denna sekund? Och förresten så har jag hört att google har gått med på att censurerar vissa sökord i Kina. Ha! Vad sa ni nu då?
- Melodifestivalen.
Varför måste man älska eller hata? Varför? Kan man inte få vara likgilltig mot Östen med restens "Ge mig en kaka till kaffet"? Vadå "ge mig", förresten? Gör din egen kaka, gubbfan! Kan man inte få tycka att det är lite pinsamt att Carola ställer upp igen? Men ändå tycka att det är lite spännande att höra om Hannah (glöm inte sista h:et för fan!) Graaf verkligen kan sjunga? Jag skiter ganska mycket i vem som vinner svenska uttagningen. Däremot i Europafinalen är det kul om Sverige vinner. För vinna är något som jag förstår mig på.
- Per Gessle/Gyllene Tider/Son of a plumber.
Jag vet inte om jag behöver gå närmare in på det här. Jag hatar honom. Jag hatar alla hans låtar. Jag hatar hans hår. Jag hatar (nästan) Halmstad bara för att. Jag förstår liksom inte.
- Pannkakor.
Är det frukost? Är det efterrätt? Är det en måltid? Det är liksom en smet som blandas och den blir det platt och man bränner alltid och det blir kladdigt i mitten och sen när man ska kastvända så går den sönder och allt blir skit. Och det är inte ens gott. När jag var liten så tyckte jag bättre om plättar. Men vad är skillnaden egentligen? Vad var det för sjuk djävel som gjorde pannkakorna mindre och kallade dem plättar? "Nu ska du få se på min nya uppfinning, Olle! Tadaaaa!" "Men, mamma... det är ju pannkakor, det har ju funnits sen 1765!" "Nej, nej, Olle, den är mindre. Jag kallar den "en liten plätt"!" "Plätt, säger du? Fy fan vad gott!" Jag gillar våfflor mer. Våfflor I do get. Pannkakor I do not!
Så. Om nu någon hade kunnat förklara alla dessa saker för mig hade det varit kanoners!
16 februari 2006
Den där om Gars du complexe
Gars du complexe tyckte att det fattades en i listan. Listan över mina män. Listan över mina fantastiska män. Listan över min samling. Så nu får jag väl ta med honom också.
Jag har ingen aning om hur jag ska förklara honom. Han är inte stilla tillräckligt länge för att jag ska kunna studera honom. Han tillåter mig inte att stoppa in honom i ett fack. Och när jag tror att jag vet var jag har honom och stoppar in honom i ett fack så fladdrar han iväg och bevisar för mig att det inte alls är där han ska vara.
Gars du complexe skrämmer mig. Han skrämmer livet ur mig. Han gör mig svag. Han trampar på mig och hånskrattar medan jag försöker ta mig upp. Han puttar omkull mig om och om igen och när han ser att jag inte klarar av mer så plockar han upp mig och dammar av mig. Det tror jag i alla fall att han skulle göra. För än har jag klarat av. Mer.
Gars du complexe gör att jag känner mig trygg. Han är som en fadersgestalt. Jag vet att med honom så skulle jag aldrig falla. Förutom när han puttar mig. Han finns alltid där. Hans bild finns precis bredvid mig.
Jag är inte kär i Gars du complexe. Men han är den mest komplexa man jag någonsin stött på. Han är den mest komplexa man jag någonsin stött på och han låter sig inte fångas och förföras som alla andra.
Och det konstigaste är att jag aldrig träffat honom. Gars du complexe.
Jag har ingen aning om hur jag ska förklara honom. Han är inte stilla tillräckligt länge för att jag ska kunna studera honom. Han tillåter mig inte att stoppa in honom i ett fack. Och när jag tror att jag vet var jag har honom och stoppar in honom i ett fack så fladdrar han iväg och bevisar för mig att det inte alls är där han ska vara.
Gars du complexe skrämmer mig. Han skrämmer livet ur mig. Han gör mig svag. Han trampar på mig och hånskrattar medan jag försöker ta mig upp. Han puttar omkull mig om och om igen och när han ser att jag inte klarar av mer så plockar han upp mig och dammar av mig. Det tror jag i alla fall att han skulle göra. För än har jag klarat av. Mer.
Gars du complexe gör att jag känner mig trygg. Han är som en fadersgestalt. Jag vet att med honom så skulle jag aldrig falla. Förutom när han puttar mig. Han finns alltid där. Hans bild finns precis bredvid mig.
Jag är inte kär i Gars du complexe. Men han är den mest komplexa man jag någonsin stött på. Han är den mest komplexa man jag någonsin stött på och han låter sig inte fångas och förföras som alla andra.
Och det konstigaste är att jag aldrig träffat honom. Gars du complexe.
Den där om Snälla helylle
Snälla helylle raggade upp mig på ICA. Han kom fram vid köttet och gav mig en lapp med ett telefonnummer. Snälla helylle vet jag inte så mycket om. Snälla helylle vill träffasträffasträffas, gärna igår. Han är snygg. Enligt den allmänna uppfattningen.
Och jag tror att jag kör över Snälla helylle lite. Men man får lov att ha en toy boy. Det får man faktiskt.
Jag vill inte göra skiftningar i mina texter så att ni märker att en av dessa kanske stulit en liten, liten bit av mitt hjärta. Jag hoppas att jag inte gör det.
Och jag tror att jag kör över Snälla helylle lite. Men man får lov att ha en toy boy. Det får man faktiskt.
Jag vill inte göra skiftningar i mina texter så att ni märker att en av dessa kanske stulit en liten, liten bit av mitt hjärta. Jag hoppas att jag inte gör det.
Den där om Farliga killen
Farliga killen. Är precis som alla mina förra killar varit. Farliga. Tatuerade. Smarta. Snabba som fasen i käften. Men om det inte funkat innan, så varför skulle det funka nu? Men jag tänder som fasen på honom. Måste nog sexa med honom innan jag kasserar.
Farliga killen skulle kunna hångla upp mig mot en monter på ett museum. Och han skulle göra det bra. För det har han lovat.
Farliga killen får mig att tappa andan och får mig att bli sur som fan. Farliga killen leker så djävla mycket med mig att jag inte vet vad som är upp och ner. Farliga killen skickar porriga sms på måndagsmorgonen och hör sedan inte av sig på en vecka.
Farliga killen skulle kunna hångla upp mig mot en monter på ett museum. Och han skulle göra det bra. För det har han lovat.
Farliga killen får mig att tappa andan och får mig att bli sur som fan. Farliga killen leker så djävla mycket med mig att jag inte vet vad som är upp och ner. Farliga killen skickar porriga sms på måndagsmorgonen och hör sedan inte av sig på en vecka.
Den där om Hångelkillen
Hångelkillen är en kille som jag känt ett tag och som har haft ett förhållande och sen blivit singel. Jag har aldrig sett på honom på det viset, men han har börjat flörta med mig och nu är jag alldeles förvirrad och blyg.
Och när någon får mig blyg så är det något annorlunda och kanske blandar jag ihop den förvirrade känslan och bekräftelsen med röda känslor?
Jag vet fan inte.
Hångelkillen vet också om alla de andra och det gör inget för honom, för vi har bara ett hångelförhållande (därav namnet).
Han är söt och fin och rolig och lugn och lyssnande och söt och lagom lång. Jag tror att vi båda vet om att det inte kommer bli något mer än hångel och det känns skönt och avslappnande.
Jag är bara rädd för att han ska falla för mig. Fast att jag antagligen inte behöver det.
Och när någon får mig blyg så är det något annorlunda och kanske blandar jag ihop den förvirrade känslan och bekräftelsen med röda känslor?
Jag vet fan inte.
Hångelkillen vet också om alla de andra och det gör inget för honom, för vi har bara ett hångelförhållande (därav namnet).
Han är söt och fin och rolig och lugn och lyssnande och söt och lagom lång. Jag tror att vi båda vet om att det inte kommer bli något mer än hångel och det känns skönt och avslappnande.
Jag är bara rädd för att han ska falla för mig. Fast att jag antagligen inte behöver det.
Den där om Svåra killen
Svåra killen känner till alla de andra killarna som jag skriver om här. Vi träffades ute för länge, länge sedan och jag skulle ta kontakt med honom när jag kom till Stockholm.
Det gjorde jag inte, men han fick nys om att jag var här ändå och ringde mig. Han vill också vara med och leka. Antagligen för att han vet att jag inte vill ha något allvarligt och är sugen på sex.
Svåra killen håller på att ta en magister och har häftiga tatueringar. Han röker som en borstbinde och kan titta mig i ögonen i timmar. Utan att släppa min blick. Det vet jag ingen annan som gör. Alla andra tittar bort.
Jag kan tänka mig att ha lite sex med honom. Men inte mer.
Eller jag skulle nog kunna bli dödligt kär i honom. Eller han i mig. Han är en sådan som skulle kunna sätta upp mig på en pidestal och sen låta mig sitta där och dingla med benen. Han skulle utmana mig och inte vara snäll för att vara snäll.
Det gjorde jag inte, men han fick nys om att jag var här ändå och ringde mig. Han vill också vara med och leka. Antagligen för att han vet att jag inte vill ha något allvarligt och är sugen på sex.
Svåra killen håller på att ta en magister och har häftiga tatueringar. Han röker som en borstbinde och kan titta mig i ögonen i timmar. Utan att släppa min blick. Det vet jag ingen annan som gör. Alla andra tittar bort.
Jag kan tänka mig att ha lite sex med honom. Men inte mer.
Eller jag skulle nog kunna bli dödligt kär i honom. Eller han i mig. Han är en sådan som skulle kunna sätta upp mig på en pidestal och sen låta mig sitta där och dingla med benen. Han skulle utmana mig och inte vara snäll för att vara snäll.
Den där om Läkarstudenten
Läkarstudenten och jag dejtade. Nu ligger det på is. Bara för att. Vi är väldigt lika. Fast han är lite smartare än vad jag är och kan konstiga ord. Och direkt när jag såg honom så sa jag till min kompis att "där är han!". Men. Det var fan inte han. Inte nu.
Läkarstudenten och jag klickar. Men han är inte så fysisk av sig. Vilket ju kan vara spännande i sig. Men ändå inte. I och för sig är inte jag heller så fysisk med honom. Vi var på museum och jag fick för mig att jag skulle hångla upp honom mot en monter med Strindbergkonst. Men det går inte. För han kan svåra ord och är för... vuxen för det.
Jag tror att Läkarstudenten skulle bli en perfekt pojkvän. Han skulle vara mjuk och gullig och öppna dörrar och hålla en i handen när man föder hans barn, men just nu tror jag mer att jag vill bli knullad. Knullad och dragen i håret och biten och upphånglad så att läpparna blöder.
För jag kommer ur en relation som jag trodde skulle hålla hela livet. Och det gick inte så. Så nu behöver jag nog något oallvarligt.
Läkarstudenten och jag klickar. Men han är inte så fysisk av sig. Vilket ju kan vara spännande i sig. Men ändå inte. I och för sig är inte jag heller så fysisk med honom. Vi var på museum och jag fick för mig att jag skulle hångla upp honom mot en monter med Strindbergkonst. Men det går inte. För han kan svåra ord och är för... vuxen för det.
Jag tror att Läkarstudenten skulle bli en perfekt pojkvän. Han skulle vara mjuk och gullig och öppna dörrar och hålla en i handen när man föder hans barn, men just nu tror jag mer att jag vill bli knullad. Knullad och dragen i håret och biten och upphånglad så att läpparna blöder.
För jag kommer ur en relation som jag trodde skulle hålla hela livet. Och det gick inte så. Så nu behöver jag nog något oallvarligt.
Den där om att hoppa utan fallskärm
Okej. Jag skrev att jag skulle hoppa utan fallskärm nu, så det får jag väl göra. Och berätta allt. Allt om dem. De kommer här ovan/nedan. Fuckit, jag känner redan nu att jag kommer undra vad fan jag gick på idag, om en månad. Oh well, vi lever bara en gång (?)
Den där om vad jag ska hitta på i helgen
Diskutera olika föreställningar om marknaden ur ett rättviseperspektiv.
Jfr Rawls och Nozicks rättviseteorier.
Formulera kritik mot Rawls teori om rättvisa. (t ex utifrån Walzer, Young, Okin osv)
Marxism och kommunitarism. Skillnader och likheter?
Är Walzers teori om rättvisa liberal eller kommunitarisk?
Beskriv Taylors förhållningssätt till den liberala neutrala staten.
Diskutera hur medborgarskapsbegreppet har utvecklats sedan Marshalls tid.
Vilka svagheter respektive förtjänster har utilitarismen?
På vilka punkter försöker Dworkin förbättra Rawls teori om rättvisa? Lyckas han?
Diskutera kriterierna talangokänslighet och ambitionsokänslighet i relation till de olika rättviseteorierna.
Vad skiljer Gilligans syn på rättvisa från Okins och Youngs?
Fundera på hur frihetsbegreppet förhåller sig till rättvisebegreppet? Om man är liberal jämlikhetsteoretiker, libertarian, marxist?
Hur förstår liberaler respektive kommunitarister "den sociala tesen"?
Liberalism + mångkulturalism. Problem? I så fall vilka?
Beskriv Sens rättviseteori som en kritik av den traditionella liberala rättviseteorin. (ex Rawls)
Vilken är kärnan i den marxistiska kritiken av det kapitalistiska samhället formulerat i rättvisetermer?
Vilka anses vara fördelarna med deliberativ demokrati?
Jag älskar tentaveckor! :/
Jfr Rawls och Nozicks rättviseteorier.
Formulera kritik mot Rawls teori om rättvisa. (t ex utifrån Walzer, Young, Okin osv)
Marxism och kommunitarism. Skillnader och likheter?
Är Walzers teori om rättvisa liberal eller kommunitarisk?
Beskriv Taylors förhållningssätt till den liberala neutrala staten.
Diskutera hur medborgarskapsbegreppet har utvecklats sedan Marshalls tid.
Vilka svagheter respektive förtjänster har utilitarismen?
På vilka punkter försöker Dworkin förbättra Rawls teori om rättvisa? Lyckas han?
Diskutera kriterierna talangokänslighet och ambitionsokänslighet i relation till de olika rättviseteorierna.
Vad skiljer Gilligans syn på rättvisa från Okins och Youngs?
Fundera på hur frihetsbegreppet förhåller sig till rättvisebegreppet? Om man är liberal jämlikhetsteoretiker, libertarian, marxist?
Hur förstår liberaler respektive kommunitarister "den sociala tesen"?
Liberalism + mångkulturalism. Problem? I så fall vilka?
Beskriv Sens rättviseteori som en kritik av den traditionella liberala rättviseteorin. (ex Rawls)
Vilken är kärnan i den marxistiska kritiken av det kapitalistiska samhället formulerat i rättvisetermer?
Vilka anses vara fördelarna med deliberativ demokrati?
Jag älskar tentaveckor! :/
Den där om att bita sig själv i skägget
Åh, jisses alltså. Varit på seminarium. Och att klaga på vänsterpersoner är lite som att bita sig själv i skägget, men jisses alltså.
Jag trodde verkligen att jag hade träffat radikalvänsterpersoner innan, men nej, tydligen inte. Eller i alla fall så har jag inte haft diskussioner om Marx med dem. Det går ju inte att komma någonstans. Det är som att argumentera för plågsamma djurförsök med en djurrättsaktivist. Eller som att försöka ta en lakritsstång från en... pmstjej.
Och jag förstår hela grejen. Jag gör verkligen det. Om att bli sur och butter och skrikig. För fan, sån är jag med. Men kanske inte på ett seminarie? Kanske hellre i sovrummet, när någon försöker ta dig i bakhålet. Eller när någon försöker ta din lakritsstång.
Jag gillar inte seminarier. Och jag tror inte att jag gillar att diskutera något vidare heller. Eller politisk filosofi. Eller att ha en skriktjej på vars en sida om sig. Eller djurförsök.
Men jag gillar lakritsstänger.
Jag trodde verkligen att jag hade träffat radikalvänsterpersoner innan, men nej, tydligen inte. Eller i alla fall så har jag inte haft diskussioner om Marx med dem. Det går ju inte att komma någonstans. Det är som att argumentera för plågsamma djurförsök med en djurrättsaktivist. Eller som att försöka ta en lakritsstång från en... pmstjej.
Och jag förstår hela grejen. Jag gör verkligen det. Om att bli sur och butter och skrikig. För fan, sån är jag med. Men kanske inte på ett seminarie? Kanske hellre i sovrummet, när någon försöker ta dig i bakhålet. Eller när någon försöker ta din lakritsstång.
Jag gillar inte seminarier. Och jag tror inte att jag gillar att diskutera något vidare heller. Eller politisk filosofi. Eller att ha en skriktjej på vars en sida om sig. Eller djurförsök.
Men jag gillar lakritsstänger.
15 februari 2006
Den där om suget
Vad var det för nån smart djävel som kom på synkade menscykler? Han borde fan hängas. Efter att han blivit släpad naken bakom en häst.
Det är nog det sämsta med att dela lägenhet med en tjej. Min mens väntar tydligen in henne. Jag är en vecka sen. Jag har haft en och en halv veckas sug. Efter N Å G O T! Jag har levt på apelsiner. Jag är allergisk mot citrus. Igår gav jag upp (jag var full) och tvingade ut kombon i snön för att handla chips till mig.
Jag har pratat med min livmoder. Jag har bett till henne på mina bara knän. Hon säger att hon inget kan göra.
Och det värsta med att ge efter för suget är att det kommer tillbaka dagen efter. Med dubbel styrka.
Det är nog det sämsta med att dela lägenhet med en tjej. Min mens väntar tydligen in henne. Jag är en vecka sen. Jag har haft en och en halv veckas sug. Efter N Å G O T! Jag har levt på apelsiner. Jag är allergisk mot citrus. Igår gav jag upp (jag var full) och tvingade ut kombon i snön för att handla chips till mig.
Jag har pratat med min livmoder. Jag har bett till henne på mina bara knän. Hon säger att hon inget kan göra.
Och det värsta med att ge efter för suget är att det kommer tillbaka dagen efter. Med dubbel styrka.
Den där om att andas ut
Ni behöver inte kommentera. Jag hör hela vägen hit att ni andas ut av lättnad över att jag är tillbaka!
Den där om att vinna på lotto
M:s syster ska ha barn.
Och jippie!
Men samtidigt... det skulle ju vara vi.
Efter en massa "mamma, gissa vad?"
"Är du med barn?/förlovad?/gift?"
"Eh, nej, jag vann fem kronor på lotto"-samtal till både hans och min mamma, så känns det så tomt.
Så känns det konstigt att vi inte kommer ha det där samtalet. Samtalet där två blivande föräldaraparögon lyser. Grepar varandras händer. Börjar med "Jooo... vi har något att berätta!" Och två lysande blivande far- och morföräldrarparögon.
Jag blir 26 om fyra dagar.
Jag blir 30 om fyra år och fyra dagar.
När jag blir 30 så är chansen större med skit.
Och allt det här har ni hört tidigare.
Och jippie!
Men samtidigt... det skulle ju vara vi.
Efter en massa "mamma, gissa vad?"
"Är du med barn?/förlovad?/gift?"
"Eh, nej, jag vann fem kronor på lotto"-samtal till både hans och min mamma, så känns det så tomt.
Så känns det konstigt att vi inte kommer ha det där samtalet. Samtalet där två blivande föräldaraparögon lyser. Grepar varandras händer. Börjar med "Jooo... vi har något att berätta!" Och två lysande blivande far- och morföräldrarparögon.
Jag behöver aldrig vara rädd för att små barnhänder kommer stickas in i hans pappas öppna spis. Hans mammas sambo kommer inte lyfta upp min son och slänga honom upp i luften.
Och jag får aldrig se hans ögon lysa när jag berättar att jag är gravid.Jag blir 26 om fyra dagar.
Jag blir 30 om fyra år och fyra dagar.
När jag blir 30 så är chansen större med skit.
Och allt det här har ni hört tidigare.
Den där om återuppståndelsen
Jaha, se där, vad som händer på fyllan!
Jag har visst startat min blogg igen.
Jag startade min blogg igen, åt för mycket, pratade för mycket och vaknade med ångest.
Kan det bli bättre?
Jag har visst startat min blogg igen.
Jag startade min blogg igen, åt för mycket, pratade för mycket och vaknade med ångest.
Kan det bli bättre?
14 februari 2006
Den där om allt om min mamma
På väg till ICA:
Mamma: Vad är det du pluggar nu igen?
Jag: Jag kommer att bli statsvetare med inriktning på utredare
Mamma: Jo. Ja, det ska jag väl komma ihåg, men varför måste du plugga så många år?
Jag: För att jag måste det för att gå klart utbildningen?
Mamma: Verkar onödigt, tycker jag!
Jag: Var det inte du som läste två år filosofi för att sedan jobba med datorer?
Mamma: Jaja.
Jag: Jag funderar på att läsa längre. Doktorera.
Mamma: Vad ska det vara bra för?
Jag: För att... vadådå?
Mamma: Ja, läsa så länge? Du måste ju ha ett jobb?
Jag: Jo. Ja. Men doktorera är som ett jobb. Lite.
Mamma: Äh. Jag tycker du ska ha ett riktigt jobb.
Jag: Okej.
Mamma: Bra, då bestämmer vi det.
Jag: Jaha.
Och jag vet redan nu hur min vecka i Skåne kommer se ut. Min moster A kommer veta om allting och kommer ifrågasätta mig. Mina val. Och allt kommer bli svårt.
Ibland vill jag bara vara kille.
Mamma: Vad är det du pluggar nu igen?
Jag: Jag kommer att bli statsvetare med inriktning på utredare
Mamma: Jo. Ja, det ska jag väl komma ihåg, men varför måste du plugga så många år?
Jag: För att jag måste det för att gå klart utbildningen?
Mamma: Verkar onödigt, tycker jag!
Jag: Var det inte du som läste två år filosofi för att sedan jobba med datorer?
Mamma: Jaja.
Jag: Jag funderar på att läsa längre. Doktorera.
Mamma: Vad ska det vara bra för?
Jag: För att... vadådå?
Mamma: Ja, läsa så länge? Du måste ju ha ett jobb?
Jag: Jo. Ja. Men doktorera är som ett jobb. Lite.
Mamma: Äh. Jag tycker du ska ha ett riktigt jobb.
Jag: Okej.
Mamma: Bra, då bestämmer vi det.
Jag: Jaha.
Och jag vet redan nu hur min vecka i Skåne kommer se ut. Min moster A kommer veta om allting och kommer ifrågasätta mig. Mina val. Och allt kommer bli svårt.
Ibland vill jag bara vara kille.
Den där om snälla ta mig!
Jag är så himla, himla rädd att falla dit.
Så djävla rädd faktiskt.
Och det är klart jag svär, jag är inte rosa!
Idag har jag fått höra så mycket fint.
Så mycket fint om att jag är snygg och allt det där.
Men det är som om allt rinner av.
Och den 27:de ska jag på dejt.
Med den svåraste killen jag vet.
Men jag vet hur man hanterar svåra killar.
Man ler under lugg och låtsas tänka mycket.
Jag har spelat det spelet.
Snälla, ta mig med storm!
Så djävla rädd faktiskt.
Och det är klart jag svär, jag är inte rosa!
Idag har jag fått höra så mycket fint.
Så mycket fint om att jag är snygg och allt det där.
Men det är som om allt rinner av.
Och den 27:de ska jag på dejt.
Med den svåraste killen jag vet.
Men jag vet hur man hanterar svåra killar.
Man ler under lugg och låtsas tänka mycket.
Jag har spelat det spelet.
Snälla, ta mig med storm!
Den där om violett
Hon fnissar ibland på sitt rum
Eller inte så mycket ibland som hela tiden.
Han färgar hennes värld svagt rosa
Eller vem fan försöker jag lura?
Han färgar hennes värld djupt, djupt violett.
Ibland vaknar jag klockan tre på natten
Av att hon fnissar
Av att han färgar hennes värld violett
Och det är inte så mycket av att jag är avundsjuk
Och det är inte så mycket av att jag vill ha honom
Inte alls faktiskt.
Jag vill bara att någon ska få mig att fnissa.
Eller inte så mycket ibland som hela tiden.
Han färgar hennes värld svagt rosa
Eller vem fan försöker jag lura?
Han färgar hennes värld djupt, djupt violett.
Ibland vaknar jag klockan tre på natten
Av att hon fnissar
Av att han färgar hennes värld violett
Och det är inte så mycket av att jag är avundsjuk
Och det är inte så mycket av att jag vill ha honom
Inte alls faktiskt.
Jag vill bara att någon ska få mig att fnissa.
Den där om vin och räkor
Bror Johan: Så nu har man fixat hem S på fredag hit (ursäkta hans svenska)
Jenny: Nähä? Till mamma och pappa? Du skojar, hon kommer springa åt helvete sen!
Bror: Ja men de får givetvis inte komma ner. Ska ju hänga DND på dörren. Men hon ville ändå träffa dem. Så vi får se.
Bror: Vitt vin/Levande ljus/Myscd/Räkor.. Jenny fan.. Tror inte jag skulle få säga detta men du ligger fan i lä nu ..
Jenny: Fuck you, jag käkade fan räkor och drack två flarror ikväll!
Jenny: Nähä? Till mamma och pappa? Du skojar, hon kommer springa åt helvete sen!
Bror: Ja men de får givetvis inte komma ner. Ska ju hänga DND på dörren. Men hon ville ändå träffa dem. Så vi får se.
Bror: Vitt vin/Levande ljus/Myscd/Räkor.. Jenny fan.. Tror inte jag skulle få säga detta men du ligger fan i lä nu ..
Jenny: Fuck you, jag käkade fan räkor och drack två flarror ikväll!
Den där om okej, jag var/är full!
Okej, jag ångrar mig.
Och fuck you, det får jag visst!
Det fanns två alternativ:
1. Sluta helt
2. Avslöja allt.
Jag antar att ni förstår vilket jag väljer nu.
Och fuck you, det får jag visst!
Det fanns två alternativ:
1. Sluta helt
2. Avslöja allt.
Jag antar att ni förstår vilket jag väljer nu.
Den där om att säga hejdå
Jaha, med tanke på hur många kommentarer jag får i den här bloggen så är det väl ingen som kommer sakna den, så jag säger väl hejdå till mig själv.
Det är inte kul längre. Allt jag skriver överanalyseras och jag mår inte bra.
Nu är det papper som gäller igen.
Hejsvej!
Det är inte kul längre. Allt jag skriver överanalyseras och jag mår inte bra.
Nu är det papper som gäller igen.
Hejsvej!
13 februari 2006
Den där om förvirringen
Förvirring och total förnedring är att glömma sin djupfrysta kyckling på gymmet (efter att man har lämnat tillbaka den på ICA, för att datumet visar att den har gått ut (vilket den inte alls hade)), och sen hämta ut kyckling i receptionen medan tjejen där ropar "Haha! Tjejer, det var den här tjejen som är kycklingkvinnan!"
Den där om kanske
Nu vet jag kanske var jag ska bo efter den första april.
Kanske.
Jag ska kanske bo i ett kollektiv i en sjua.
Kanske.
Jag ska kanske bo i ett kollektiv med fyra killar.
Kanske.
Jag ska kanske bo i ett kollektiv med fyra killar och en Sofia.
Kanske.
Kanske.
Jag ska kanske bo i ett kollektiv i en sjua.
Kanske.
Jag ska kanske bo i ett kollektiv med fyra killar.
Kanske.
Jag ska kanske bo i ett kollektiv med fyra killar och en Sofia.
Kanske.
11 februari 2006
Den där om att släppa taget
So is it goodbye?Is it time to set you free?
Is it time to let it fly?
Is it time to let it bleed?
We used to take turns
To cover up the pain
Deep below it burns
And the feeling still remains
You're gonna find someone new
I really hope you do
'Cause I love you
And the sun will come on through
It's gonna shine for you
'Cause I adore you
Yes we gave it a try
But maybe for too long
Out of every sorrow
Another day will dawn
You're gonna find someone new
I really hope you do
'Cause I love you
And the sun will come on through
It's gonna shine for you
'Cause I adore you
And the road travels on
But I'm still near you
In my life, like a song
I will still hear you
Still
You're gonna find someone new
I really hope you do
'Cause I love you
You're gonna find someone new
I really hope you do
'Cause I love you
And the sun will come on through
It's gonna shine for you
'Cause I adore you
Sun will shine for you
Sun will shine for you
'Cause I adore you
Den där om alla 14/2
Det är kul att man skrivit sån där dagbok på papper, som de gjorde förr i tiden. För då kan man hitta gamla grejer.
14/2 2005 (Växjö):
Alla hjärtans dag. Även kallad Alla jävlars dag. Fast egentligen är det inte alla jävlars dag, för alla jävlar är inte kära, på ett lyckligt sätt. För det är bara de som får fira - de som är happily ever after. Typ Snövit och Prinsen.
Och det måste bli såååå rätt. Såååå eftertänksamt. Förra året satt jag i Thailand och grät över ett kärleksmail jag fått av kärlekskärleken. Det ska bli spännande att se vad som händer i år. Och det ska bli spännande hur jag ska låtsas vara oberörd om ingenting händer. För även om jag övat in frasen ”nä, men Guuuuuuud!Det är en sån kommers-i-häl dag, som affärerna bara vill tjäna pengar på. Ingen vet vem fan den där jävla Valentin var. Jag behöver inget speciellt!” För jag är en giftassuktandebridezilla med åldersnoja, så jag måste låtsas som jag inte alls är det.
Fast jag längst, där inne, vill ha jordgubbar, grädde, glitter, glamour, milslånga kärleksbrev och gärna en liten present med (fast ingen sån där ful nalle, med hjärta, som bara kommer ligga under sängen sen). För jo, jag kommer bli besviken annars.
För jag är en giftassuktandebridezilla med åldersnoja.
14/2 2004 (Bangkok):
Satt pa ett internetcafe och fick ett alla hjartansmail av pojkvannen, hemma i Sverige. Ogonen ville inte sluta skvala. Min gosebjorn hade skrivit varldens gullmail, och da langtar man ju hem, trots all kyla dar hemma.
Har nu varit pa on Koh Chang, klappat elefanter, kort motorcykel, brant oss pa motorcykel, simmat i vattenfall, branna oss i solen... lite sant dar. Ar tillbaka i heta Bangkok, passade pa att sta i bilko i tva timmar och glomma pengarna pa vagen fran Koh Chang.
14/2 2003 (Alvesta):
Guvernör George Ryan i Illinois är min hjälte detta året. Antagligen detta årtiondet också, för jag är ganska säker på att något liknande inte kommer hända inom de närmaste 10 åren, i det land över there, där en president inte blir avsatt för att han för dålig politik, utan för att han har sex med fler än en kvinna.
I en värld där länder blir mer och mer blodtörstiga. I en värld som rustar för krig. I ett land som älskar uppståndelsen kring död och dödsstraff finns hjältar.
För någon vecka sen omvandlade Ryan över 150 dödsdomar till livstids fängelse. Han släppte även ut tre fångar som satt osyldigt dömda. Vad de tre hade där att göra från första början är frågan (även om man kan misstänka att de föddes med fel hudfärg).
Samtidigt som saker som detta händer, sker försämringar i stora delar av världen. Men just nu, just i dag vill jag bara tänka på det positiva. Kanske världen inte är så ond ändå?
”They broke my jaw. I am not able to eat properly now... They were trying to rape me. I was hand-cuffed, attached to the radiator... They started to hit my head against the radiator. Then they placed a plastic bag over my head and the investigator shouted: ’either you confess now or you’ll die before your trial’. I couldn’t breathe ... I kept repeating ’I am innocent’. When I asked them to call a doctor the investigator said that the only person they would call for me was the grave-digger.”
- Valery Agabekov, i ett brev, till sin mamma, vilket blev utsmugglat ur fängelset.
14/2 2002 (Eslöv):
Sol ute, sol i sinne, eller hur är det?
Fick tillbaka en spansk tenta i dag å Jenny hade ALLA RÄTT!!! Fantastiskt! Estoy muy feliz. Y porque no? Lalalala...
Livet går åt rätt håll å i kväll är det party. Har en såndär känsla att jag bara vill ut och krama hela världen, skratta med dem å bara... bara... göra hoppsansteg! Min klass säger att jag är väldigt kelsjuk. Att jag hade passat bra som maskot. Nu ska Jenny ut å bara mysa.
Jenny har fått Alla Hjärtans Dags kort. 2 stycken. På ett älskade personen mig. Tack!
14/2 2001 (Málaga):
Jenny har bowlat for forsta gangen i sitt liv. Om man inte raknar med den dar gangen i fjarde klass, da jag bowlade med skolan. Men det gor man inte. Det gick... ok! Fick in en hole in one... det heter det nog inte va? Ehhh.... Visst ja! Strike! Kom trea, av sex stycken, vilket ar ganska imponerande, om man tanker pa att alla de andra bowlar regelbundet och att tva var narmast proffs!
Sen att jag halkade pa bannan och satte mig pa rumpan, ar en annan historia! Gjorde overtramp, och de hade ju putsat banan satan, sa Jenny var som Bambi pa hal is!!!
I kvall blir det till att ga ut och partaja. Ska ha 2 prov nasta vecka, sa sondag blir till att plugga, plugga, plugga, sarskilt for lilla Jenny som inte hanger med i det oregelbunda verbets varld. Fattar nada!!! Far se hur det gar... De andrar en massa o till u och sen ar det bara ”jag” som bojs annorlunda, inte du, ni, de hon och sa vidare... oj, oj, oj... I dag har vi fint vader igen, mot vad vi har haft i veckan; regn och thunderstorms! I dag ar det ca. 25-26 grader! Skont!!!
14/2 2000 (London):
Ikvall ska jag pa date. Min forsta date med en engelsk kille. Intressant. Intressant!
14/2 2005 (Växjö):
Alla hjärtans dag. Även kallad Alla jävlars dag. Fast egentligen är det inte alla jävlars dag, för alla jävlar är inte kära, på ett lyckligt sätt. För det är bara de som får fira - de som är happily ever after. Typ Snövit och Prinsen.
Och det måste bli såååå rätt. Såååå eftertänksamt. Förra året satt jag i Thailand och grät över ett kärleksmail jag fått av kärlekskärleken. Det ska bli spännande att se vad som händer i år. Och det ska bli spännande hur jag ska låtsas vara oberörd om ingenting händer. För även om jag övat in frasen ”nä, men Guuuuuuud!Det är en sån kommers-i-häl dag, som affärerna bara vill tjäna pengar på. Ingen vet vem fan den där jävla Valentin var. Jag behöver inget speciellt!” För jag är en giftassuktandebridezilla med åldersnoja, så jag måste låtsas som jag inte alls är det.
Fast jag längst, där inne, vill ha jordgubbar, grädde, glitter, glamour, milslånga kärleksbrev och gärna en liten present med (fast ingen sån där ful nalle, med hjärta, som bara kommer ligga under sängen sen). För jo, jag kommer bli besviken annars.
För jag är en giftassuktandebridezilla med åldersnoja.
14/2 2004 (Bangkok):
Satt pa ett internetcafe och fick ett alla hjartansmail av pojkvannen, hemma i Sverige. Ogonen ville inte sluta skvala. Min gosebjorn hade skrivit varldens gullmail, och da langtar man ju hem, trots all kyla dar hemma.
Har nu varit pa on Koh Chang, klappat elefanter, kort motorcykel, brant oss pa motorcykel, simmat i vattenfall, branna oss i solen... lite sant dar. Ar tillbaka i heta Bangkok, passade pa att sta i bilko i tva timmar och glomma pengarna pa vagen fran Koh Chang.
14/2 2003 (Alvesta):
Guvernör George Ryan i Illinois är min hjälte detta året. Antagligen detta årtiondet också, för jag är ganska säker på att något liknande inte kommer hända inom de närmaste 10 åren, i det land över there, där en president inte blir avsatt för att han för dålig politik, utan för att han har sex med fler än en kvinna.
I en värld där länder blir mer och mer blodtörstiga. I en värld som rustar för krig. I ett land som älskar uppståndelsen kring död och dödsstraff finns hjältar.
För någon vecka sen omvandlade Ryan över 150 dödsdomar till livstids fängelse. Han släppte även ut tre fångar som satt osyldigt dömda. Vad de tre hade där att göra från första början är frågan (även om man kan misstänka att de föddes med fel hudfärg).
Samtidigt som saker som detta händer, sker försämringar i stora delar av världen. Men just nu, just i dag vill jag bara tänka på det positiva. Kanske världen inte är så ond ändå?
”They broke my jaw. I am not able to eat properly now... They were trying to rape me. I was hand-cuffed, attached to the radiator... They started to hit my head against the radiator. Then they placed a plastic bag over my head and the investigator shouted: ’either you confess now or you’ll die before your trial’. I couldn’t breathe ... I kept repeating ’I am innocent’. When I asked them to call a doctor the investigator said that the only person they would call for me was the grave-digger.”
- Valery Agabekov, i ett brev, till sin mamma, vilket blev utsmugglat ur fängelset.
14/2 2002 (Eslöv):
Sol ute, sol i sinne, eller hur är det?
Fick tillbaka en spansk tenta i dag å Jenny hade ALLA RÄTT!!! Fantastiskt! Estoy muy feliz. Y porque no? Lalalala...
Livet går åt rätt håll å i kväll är det party. Har en såndär känsla att jag bara vill ut och krama hela världen, skratta med dem å bara... bara... göra hoppsansteg! Min klass säger att jag är väldigt kelsjuk. Att jag hade passat bra som maskot. Nu ska Jenny ut å bara mysa.
Jenny har fått Alla Hjärtans Dags kort. 2 stycken. På ett älskade personen mig. Tack!
14/2 2001 (Málaga):
Jenny har bowlat for forsta gangen i sitt liv. Om man inte raknar med den dar gangen i fjarde klass, da jag bowlade med skolan. Men det gor man inte. Det gick... ok! Fick in en hole in one... det heter det nog inte va? Ehhh.... Visst ja! Strike! Kom trea, av sex stycken, vilket ar ganska imponerande, om man tanker pa att alla de andra bowlar regelbundet och att tva var narmast proffs!
Sen att jag halkade pa bannan och satte mig pa rumpan, ar en annan historia! Gjorde overtramp, och de hade ju putsat banan satan, sa Jenny var som Bambi pa hal is!!!
I kvall blir det till att ga ut och partaja. Ska ha 2 prov nasta vecka, sa sondag blir till att plugga, plugga, plugga, sarskilt for lilla Jenny som inte hanger med i det oregelbunda verbets varld. Fattar nada!!! Far se hur det gar... De andrar en massa o till u och sen ar det bara ”jag” som bojs annorlunda, inte du, ni, de hon och sa vidare... oj, oj, oj... I dag har vi fint vader igen, mot vad vi har haft i veckan; regn och thunderstorms! I dag ar det ca. 25-26 grader! Skont!!!
14/2 2000 (London):
Ikvall ska jag pa date. Min forsta date med en engelsk kille. Intressant. Intressant!
Den där om Alla djävlars dag
Alla djävlars dag: ett fyratimmars semenarie
och två "vill du traffas på tisdag?"
"På Alla hjärtans..?"
"Ja?"
"Nej tack!"
Nu: ett 120 minuterspass yoga.
Och, inom parantes; mjo, det var jag som tackade nej.
och två "vill du traffas på tisdag?"
"På Alla hjärtans..?"
"Ja?"
"Nej tack!"
Nu: ett 120 minuterspass yoga.
Och, inom parantes; mjo, det var jag som tackade nej.
09 februari 2006
Den där om när jag var tretton
Jag var bara tretton när jag insåg vilken effekt jag hade på pojkar.
På män.
Mina höftrörelser.
Mina blickar.
Min rumpas rundning.
De blommande brösten.
Jag tog.
Och jag tog.
Och jag tog.
Och jag log.
Jag dansade.
Jag virvlade.
Jag tyckte att pojkar och män var lätta.
När jag var femton förstörde jag mitt första äktenskap.
Och jag hävdar fortfarande att det var hans fel.
Det var han val.
Hans dumhet.
Hade jag varit i ett äktenskap eller en relation så hade det varit mitt fel.
Mitt val.
Min dumhet.
Han var tjugoåtta.
Jag förklarade för honom att jag var farlig.
Att han inte kunde lita på mig.
Han log och sa att jag inte var farlig.
Jag var liten.
Jag var liten, dum och söt.
Jag tänkte "skyll dig själv!"
Och virvlade runt honom
Utmanade honom
Tryckte upp honom mot väggen
Och vände mig om och gick.
Han lovade
Jag sket i löften
Han bad
Jag slog honom blå i sinnet
Han gick
Jag vände mig mot honom
Han kom tillbaka.
Jag och lilla Bekräftelsemonstret dansade i takt på den tiden
Vi fick vad vi ville
Vi tog vad vi ville
Vi kunde gapa stort.
Jag och Bekräftelsemonstret virvlade runt honom och gjorde honom blind
Han lämnade sin fru
För en Lolita och ett monster
Han blev utslängd i snön
Bekräftelsemonstret skrek i högan sky
Bekräftelsemonstret skrattade och slog sig för knäna.
Han bad
Jag slog honom
Han grät
Jag vände mig om och gick
Jag gick
Och sa att jag hade varnat honom
Och ingen kallar mig dum.
På män.
Mina höftrörelser.
Mina blickar.
Min rumpas rundning.
De blommande brösten.
Jag tog.
Och jag tog.
Och jag tog.
Och jag log.
Jag dansade.
Jag virvlade.
Jag tyckte att pojkar och män var lätta.
När jag var femton förstörde jag mitt första äktenskap.
Och jag hävdar fortfarande att det var hans fel.
Det var han val.
Hans dumhet.
Hade jag varit i ett äktenskap eller en relation så hade det varit mitt fel.
Mitt val.
Min dumhet.
Han var tjugoåtta.
Jag förklarade för honom att jag var farlig.
Att han inte kunde lita på mig.
Han log och sa att jag inte var farlig.
Jag var liten.
Jag var liten, dum och söt.
Jag tänkte "skyll dig själv!"
Och virvlade runt honom
Utmanade honom
Tryckte upp honom mot väggen
Och vände mig om och gick.
Han lovade
Jag sket i löften
Han bad
Jag slog honom blå i sinnet
Han gick
Jag vände mig mot honom
Han kom tillbaka.
Jag och lilla Bekräftelsemonstret dansade i takt på den tiden
Vi fick vad vi ville
Vi tog vad vi ville
Vi kunde gapa stort.
Jag och Bekräftelsemonstret virvlade runt honom och gjorde honom blind
Han lämnade sin fru
För en Lolita och ett monster
Han blev utslängd i snön
Bekräftelsemonstret skrek i högan sky
Bekräftelsemonstret skrattade och slog sig för knäna.
Han bad
Jag slog honom
Han grät
Jag vände mig om och gick
Jag gick
Och sa att jag hade varnat honom
Och ingen kallar mig dum.
Den där om när februari kom
Han var på väg bort efter ett halvår.
Efter ett halvår gjorde vi, enligt honom, fel och han ville bort.
Efter ett halvår ville han börja om.
Efter ett halvår är det inte alltid så lätt.
Efter ett halvår är det inte så simpelt.
Efter ett halvår så levde vi.
Efter ett halvår levde han med en längtan om något annat.
Efter ett halvår så levde vi.
Och jag fick höra att han egentligen ville ha något annat.
Efter ett halvår utkämpade jag mitt eget krig, ett krig för oss.
Efter ett halvår utkämpade han sitt eget krig, ett krig för oss.
Det kom en sommar och han sa att nu är det dags.
Det kom en sommar och jag sa att det inte alls är dags.
Det kom en dag och jag grät på en parkering i en främmande stad.
Det kom en dag och han kramade mig och sa att det kanske inte är idag som är den dagen.
Så kom det en ny sommar och han sa att nu är det dags.
Så kom det en ny sommar och jag kände att jag inte ville kämpa för något som han inte ville.
Så jag släppte taget.
Så jag släppte taget, stängde in mig och grät.
Så han släppte taget.
Så han släppte taget och tänkte på sig själv.
Sen kom hösten och jag grät.
Sen kom hösten och han funderade.
Då kom vintern och han sa älskling kom!
Då kom vintern och jag hade släppt taget.
Då kom vintern och allt var förbi.
Då kom vintern och jag vände mig om och hoppade.
Då i fallet drog jag med mig alla känslor.
All ilska.
All frustration.
Det kom andra som sa att jag var vacker.
Det kom andra och strök mig över kinden.
Det kom andra och jag sa gå inte!
Det kom andra och sa varför skulle jag gå?
Det kom andra och jag hängde mig i desperation kvar.
Så kom februari och han sa att allt var lögn.
Så kom februari och han sa att allt jag någonsin
Känt
Visat
Sagt
Tänkt
Var lögn.
Efter ett halvår gjorde vi, enligt honom, fel och han ville bort.
Efter ett halvår ville han börja om.
Efter ett halvår är det inte alltid så lätt.
Efter ett halvår är det inte så simpelt.
Efter ett halvår så levde vi.
Efter ett halvår levde han med en längtan om något annat.
Efter ett halvår så levde vi.
Och jag fick höra att han egentligen ville ha något annat.
Efter ett halvår utkämpade jag mitt eget krig, ett krig för oss.
Efter ett halvår utkämpade han sitt eget krig, ett krig för oss.
Det kom en sommar och han sa att nu är det dags.
Det kom en sommar och jag sa att det inte alls är dags.
Det kom en dag och jag grät på en parkering i en främmande stad.
Det kom en dag och han kramade mig och sa att det kanske inte är idag som är den dagen.
Så kom det en ny sommar och han sa att nu är det dags.
Så kom det en ny sommar och jag kände att jag inte ville kämpa för något som han inte ville.
Så jag släppte taget.
Så jag släppte taget, stängde in mig och grät.
Så han släppte taget.
Så han släppte taget och tänkte på sig själv.
Sen kom hösten och jag grät.
Sen kom hösten och han funderade.
Då kom vintern och han sa älskling kom!
Då kom vintern och jag hade släppt taget.
Då kom vintern och allt var förbi.
Då kom vintern och jag vände mig om och hoppade.
Då i fallet drog jag med mig alla känslor.
All ilska.
All frustration.
Det kom andra som sa att jag var vacker.
Det kom andra och strök mig över kinden.
Det kom andra och jag sa gå inte!
Det kom andra och sa varför skulle jag gå?
Det kom andra och jag hängde mig i desperation kvar.
Så kom februari och han sa att allt var lögn.
Så kom februari och han sa att allt jag någonsin
Känt
Visat
Sagt
Tänkt
Var lögn.
05 februari 2006
Den där om att han lärt sig av den bästa
"Jenny: Fyfan, vad jag är trött!
Bror: Jag med!
Jenny: Varför?
Bror: Bortamatch.
Jenny: Var hon snygg?
Bror: Jo. De var snygga alla tre..."
Bror: Jag med!
Jenny: Varför?
Bror: Bortamatch.
Jenny: Var hon snygg?
Bror: Jo. De var snygga alla tre..."
Den där om konserten
Att stå på en Foo Fighterskonsert och bli öronknullad av In your honor är fan så mycket bättre än all sex i världen!
03 februari 2006
Den där om åldern
Jag har hunnit med att springa till Systembolaget tre gånger under de senaste två veckorna.
Och varje gång ber de om legitimation.
Jag vet, jag ser ut som nitton. Alternativt tjugotre. Och är jag tjugotre så kan det betyda att jag är nitton så det är lika bra att fråga.
Det är fan bara i Stockholm det händer. I Småland trodde de på att jag var gammal nog.
Men det är nog mest för att folk som går till Systembolaget i Småland är gamla nog. Är de för unga köper de hembränt. För det är billigare.
I alla fall så är det häftigt att visa sin legitimation. Jag känner mig som en polis.
En polis som är nitton år. Alternativt yngre.
Och varje gång ber de om legitimation.
Jag vet, jag ser ut som nitton. Alternativt tjugotre. Och är jag tjugotre så kan det betyda att jag är nitton så det är lika bra att fråga.
Det är fan bara i Stockholm det händer. I Småland trodde de på att jag var gammal nog.
Men det är nog mest för att folk som går till Systembolaget i Småland är gamla nog. Är de för unga köper de hembränt. För det är billigare.
I alla fall så är det häftigt att visa sin legitimation. Jag känner mig som en polis.
En polis som är nitton år. Alternativt yngre.
Den där om när Hanna alltid ramlade
Ni vet när man lekte kysspjätt (kysskull, eller något annat om ni inte är från Skåne) när man var runt sju år? Man skulle fånga killarna och pussa på dem? Alternativt så skulle man själv springa och bli jagad.
Och Hanna alltid sprang långsamt och låtsades trilla så att hon kunde bli pussad?
Så känns det nu.
Jag jagar.
Och ni trillar.
Men det är fan inget kul.
Snälla, spring lite, lite fortare!
Och Hanna alltid sprang långsamt och låtsades trilla så att hon kunde bli pussad?
Så känns det nu.
Jag jagar.
Och ni trillar.
Men det är fan inget kul.
Snälla, spring lite, lite fortare!
Den där om hårmode
Det gäller att ha koll på modet på heliga Birgitta när man tränar och planerar att duscha efteråt. Helrakad, ansad, eller i full blom.
Jag visste faktiskt inte att det fanns så många alternativ.
Och bröst.
Det känns som om det var hundra år sedan jag delade dusch med tjejer sist.
Jag visste faktiskt inte att det fanns så många alternativ.
Och bröst.
Det känns som om det var hundra år sedan jag delade dusch med tjejer sist.
Den där om snälla förlåt
"Men vi ska ju gifta oss!"
Och jag som gett upp tanken om giftemål.
Med honom.
Sen gav jag upp tanken på honom.
Och "men vi ska ju ha barn!"
De finaste, finaste barnen i hela världen.
Lagom långa. Inte för korta, inte för långa.
Med världens mesta hår och små näsor.
De skulle hetat Bastian hela hopen.
Och tårarna trillar.
Hos mig.
Och det är för sent.
Snälla, förlåt.
Och jag som gett upp tanken om giftemål.
Med honom.
Sen gav jag upp tanken på honom.
Och "men vi ska ju ha barn!"
De finaste, finaste barnen i hela världen.
Lagom långa. Inte för korta, inte för långa.
Med världens mesta hår och små näsor.
De skulle hetat Bastian hela hopen.
Och tårarna trillar.
Hos mig.
Och det är för sent.
Snälla, förlåt.
Den där om lilla djuret
Jag minns inte ens vad vi bråkade om.
Men jag slog till henne så att hon tappade sina glasögon
Utan sina glasögon så blev hon handikappad
Förminskad
Och jag undrar hur det kändes
Vill inte veta
Inte tänka på det
Hon skrek så högt hon kunde
"Tooooooommmmmmmyyyyyyyy!"
Och han måste ha hört på skriket att det var väldigt viktigt att han kom
Genast
Och jag minns hur han kom springande
Och höll fast mig
Starkare än henne
Och i mitt huvud fanns bara tanken på flykt
Och i mitt ansikte en jagad blick
Jag bet honom i magen
Jag bet honom i magen
Jag bet honom i magen
Han släppte och jag sprang ner till mitt privata
Min kula
Som ett jagat djur
Och hon grät
Och han var arg
Så djävla arg
Och han hade ett bitmärke på magen
Men ändå
Ändå kom han ner
Och klappade mig över håret
Alldeles tyst
Och sa att jag inte skulle vara så arg
Eller rädd
För han visste
Att det är så man mår
När man bara är fjorton år.
Men jag slog till henne så att hon tappade sina glasögon
Utan sina glasögon så blev hon handikappad
Förminskad
Och jag undrar hur det kändes
Vill inte veta
Inte tänka på det
Hon skrek så högt hon kunde
"Tooooooommmmmmmyyyyyyyy!"
Och han måste ha hört på skriket att det var väldigt viktigt att han kom
Genast
Och jag minns hur han kom springande
Och höll fast mig
Starkare än henne
Och i mitt huvud fanns bara tanken på flykt
Och i mitt ansikte en jagad blick
Jag bet honom i magen
Jag bet honom i magen
Jag bet honom i magen
Han släppte och jag sprang ner till mitt privata
Min kula
Som ett jagat djur
Och hon grät
Och han var arg
Så djävla arg
Och han hade ett bitmärke på magen
Men ändå
Ändå kom han ner
Och klappade mig över håret
Alldeles tyst
Och sa att jag inte skulle vara så arg
Eller rädd
För han visste
Att det är så man mår
När man bara är fjorton år.
02 februari 2006
Den där om vampyren
Jag går igång som fan på händer.Händer och underarmar.
Ser jag fina händer vill jag bara gå fram och bita lite.
Smaka lite.
Och underarmar!
Bita lite.
Smaka lite.
Jag är mycket för att bita. Jag skulle nog kunna jobba som en sån där som hänger i sina tänder på cirkus. Eller som vampyr. Gärna vampyr om man får bitas med herr Pitt. Eller på händerna till vänster.
Tänk bara att ha ett par händer som tar på en.
Smeker en på magen.
Klappar en över håret.
Så att man kan ge bort sitt hjärta till dem.
Då behövs ett par starka händer.
Den där om engelskkurs åt mamma?
Jenny: Du försvann?
Mamma: Ja, jag ska iväg och träna.
Jenny: Jag med. Men nej.
Mamma: Inte?
Jenny: Nej.
Mamma: Måste gå nu. Goodbye my lover!
Mamma: Ja, jag ska iväg och träna.
Jenny: Jag med. Men nej.
Mamma: Inte?
Jenny: Nej.
Mamma: Måste gå nu. Goodbye my lover!
Den där om inga löften
Vad jag vill och och behöver.
Just nu:
Inglasad och halvvarm veranda
En vit och pressad skjorta
För stor
Raggsockor
Trosor
En penis som inte är för lätt
Fångad
Opera
Högt
En stirrande blick
Åt mig
På mig
Cigaretter (de senaste dagarna)
Styvhet
Läppar
Skäggstubb
Alternativt
Kvinnliga
Bröst
Kvittar
Egentligen
Och
Nakenhet
Och
Händer
Och
Inga löften.
Just nu:
Inglasad och halvvarm veranda
En vit och pressad skjorta
För stor
Raggsockor
Trosor
En penis som inte är för lätt
Fångad
Opera
Högt
En stirrande blick
Åt mig
På mig
Cigaretter (de senaste dagarna)
Styvhet
Läppar
Skäggstubb
Alternativt
Kvinnliga
Bröst
Kvittar
Egentligen
Och
Nakenhet
Och
Händer
Och
Inga löften.
Den där om den naturtrogna
www. laredoute.se --> Lingerie --> Accessorarer --> Intimprodukter --> Pax för den naturtrogna i silver!
Den där om ponchon
Var tog ponchon vägen egentligen?
Den var jättepoppis och jag bara "åh, jippie!" och gick ner i mamma och pappas källare för att hämta mammas röda från typ 1720-talet, som hon hade när hon var ung.
När jag kom upp igen så var ponchon ute.
Den var jättepoppis och jag bara "åh, jippie!" och gick ner i mamma och pappas källare för att hämta mammas röda från typ 1720-talet, som hon hade när hon var ung.
När jag kom upp igen så var ponchon ute.
Den där om Jörgen
Först tänkte jag skriva att jag kan överväga att ligga med den som handlar de där kläderna åt mig, sen kom jag på att Jörgen, 53, från Kalix kanske kommer in på min sida, ser vad jag skriver och köper rasket åt mig (det finns ju inga tjejer i Kalix, har jag hört) och sen kanske tvingar mig att ligga.
Och det känner jag inte riktigt för.
Och det känner jag inte riktigt för.
01 februari 2006
Den där om uppsatsen
Jag tror att jag har romantiserat uppsatsskrivandet. Igen. För just nu vill jag inget annat än att grotta in mig och påbörja min b-uppsats, även om vi nog borde ligga på D-nivå inom vårt program nu, efter alla rapporter, artiklar och uppsatser vi skrivit.
Jag längtar efter att få skriva, skriva, skriva.
Jag längtar efter intervjuer och undersökande.
Jag längtar efter mitt fina ämne som jag nu fastnat för.
Jag längtar efter att få undersöka politiken.
Och jag längtar efter vg.
Jag har glömt bort all frustration, 12-timmarspass i skolan, svett, tårar, svärdomar och jobbiga medskribenter.
B-uppsats, kom till mig NU!
Jag längtar efter att få skriva, skriva, skriva.
Jag längtar efter intervjuer och undersökande.
Jag längtar efter mitt fina ämne som jag nu fastnat för.
Jag längtar efter att få undersöka politiken.
Och jag längtar efter vg.
Jag har glömt bort all frustration, 12-timmarspass i skolan, svett, tårar, svärdomar och jobbiga medskribenter.
B-uppsats, kom till mig NU!
30 januari 2006
Den där om Dave
Yeah, baby and babymother and all the shit between, I'm going to se sexiga Dave och grabbarna i Foo Fighters!Min snåla djävla bror skulle köpa biljetter till mig i julklapp, men jag fick inga. Nu har jag "fått" av Karin istället. Jag är kär i Karin nu.
Och i Dave.
29 januari 2006
Den där om Bekräftelsemonstret
Det kvittar hur många vg jag får.
Det kvittar hur många kurser jag klarar.
Det kvittar hur många 90-minuterspass jag klarar av.
Det kvittar hur många personer som kollar in ögon, läppar, hår, rumpa, bröst.
Det kvittar hur många personer som ger komplimanger åt ögon, läppar, hår, rumpa, bröst.
Det kvittar hur många personer som vill hångla, ligga, kramas och prata.
Allt det där kvittar när Bekräftelsemonstret koncentrerar sig på den där enda personen.
Den där enda personen som inte kollade in ögon, läppar, hår, rumpa, bröst.
Den där enda personen som inte gav komplimanger åt ögon, läppar, hår, rumpa, bröst.
Den där enda personen som inte ville hångla, ligga, kramas och prata.
Bekräftelsemonstret har det fulaste leendet jag vet.
Och jag vet mycket.
Men jag vet fan inte hur jag brottar ner honom.
--- senare ---
Och han brukar försvinna ganska snabbt, men han är fortfarande kvar.
Han river och kliver.
Han dansar och hånler.
Han knuffas och välter.
Han sjunger så högt.
Så högt.
Och han är överallt.
Och han får mig att börja fundera på varför folk tycker om mig.
Och han ler åt mig och väser att den finaste jag hade lämnade mig.
Han lämnade mig.
Han lämnade mig.
Och om det finaste jag hade kunde lämna mig.
Bara så där.
Hur ska jag då någonsin kunna hålla kvar vid något igen?
Någonsin.
Och Bekräftelsemonstret nickar och väser "just det!"
Och det gör så ont.
Så ont.
På ICA innan så tappade jag tomater på golvet.
Och jag riktigt kände hur folk tittade.
Och jag riktigt kände hur de tänkte att jag var värdelös.
Och Bekräftelsemonstret dansade vid min sida.
Jag hatar söndagar.
Det kvittar hur många kurser jag klarar.
Det kvittar hur många 90-minuterspass jag klarar av.
Det kvittar hur många personer som kollar in ögon, läppar, hår, rumpa, bröst.
Det kvittar hur många personer som ger komplimanger åt ögon, läppar, hår, rumpa, bröst.
Det kvittar hur många personer som vill hångla, ligga, kramas och prata.
Allt det där kvittar när Bekräftelsemonstret koncentrerar sig på den där enda personen.
Den där enda personen som inte kollade in ögon, läppar, hår, rumpa, bröst.
Den där enda personen som inte gav komplimanger åt ögon, läppar, hår, rumpa, bröst.
Den där enda personen som inte ville hångla, ligga, kramas och prata.
Bekräftelsemonstret har det fulaste leendet jag vet.
Och jag vet mycket.
Men jag vet fan inte hur jag brottar ner honom.
--- senare ---
Och han brukar försvinna ganska snabbt, men han är fortfarande kvar.
Han river och kliver.
Han dansar och hånler.
Han knuffas och välter.
Han sjunger så högt.
Så högt.
Och han är överallt.
Och han får mig att börja fundera på varför folk tycker om mig.
Och han ler åt mig och väser att den finaste jag hade lämnade mig.
Han lämnade mig.
Han lämnade mig.
Och om det finaste jag hade kunde lämna mig.
Bara så där.
Hur ska jag då någonsin kunna hålla kvar vid något igen?
Någonsin.
Och Bekräftelsemonstret nickar och väser "just det!"
Och det gör så ont.
Så ont.
På ICA innan så tappade jag tomater på golvet.
Och jag riktigt kände hur folk tittade.
Och jag riktigt kände hur de tänkte att jag var värdelös.
Och Bekräftelsemonstret dansade vid min sida.
Jag hatar söndagar.
Den där om glada Peter
Hmmm... är det någon som brukar kolla in Peter Eriksson? Är han alltid lika glad?
Den där om "Mitt hjärtas förlorade slag"
Var på bio igår. Vi såg De battre mon coeur s'est arrêté.
Och det är något speciellt med filmer på italienska och franska (och till viss del spanska). Jag vet inte om de är överlag bättre än engelska filmer, men jag tror att de luras. De pratar på ett språk man inte förstår (för det gör man oftast inte), så man tror att filmen är speciell och då känner man sig själv sofistikerad och speciell och plötsligt höjer man filmen till skyarna för att den får en att känna sig speciell.
De battre mon coeur s'est arrêté var inte speciellt bra. Den hade två bra scener annars... nej.
Bra filmer är dock, enligt mig:
På spanska:
Amores perros
Como agua para chocolate
Los Amantes del Círculo Polar
På franska:
Un long dimanche de fiançailles
Les Choristes
På italienska:
Il Postino
La Vita è bella
Och sen orkade jag inte fundera mer på vilka filmer jag tycker om!
Och det är något speciellt med filmer på italienska och franska (och till viss del spanska). Jag vet inte om de är överlag bättre än engelska filmer, men jag tror att de luras. De pratar på ett språk man inte förstår (för det gör man oftast inte), så man tror att filmen är speciell och då känner man sig själv sofistikerad och speciell och plötsligt höjer man filmen till skyarna för att den får en att känna sig speciell.
De battre mon coeur s'est arrêté var inte speciellt bra. Den hade två bra scener annars... nej.
Bra filmer är dock, enligt mig:
På spanska:
Amores perros
Como agua para chocolate
Los Amantes del Círculo Polar
På franska:
Un long dimanche de fiançailles
Les Choristes
På italienska:
Il Postino
La Vita è bella
Och sen orkade jag inte fundera mer på vilka filmer jag tycker om!
Den där om den försvunna träningsvärken
Jag är besviken. Tränar man ett 90 minuters spinningspass, efter att ha haft uppehåll med träningen i tre veckor, borde man väl i alla fall få liiiite träningsvärk? Vad är det annars för vits med träning?
28 januari 2006
Den där om glömda A
Åhnej! Jag glömde bort en människa på min utmaningsgrej nedan, och nu vågar jag inte ta bort någon av de fem som redan finns! What to do?
A: Du får utmaningen... i efterhand. Och sen låtsas vi inte om det, för då har jag inte följt reglerna.
Skit med!
--- Ungefär tre minuter senare ---
Äh, nu ser jag att K redan utmanat A. Då vare inget.
A: Du får utmaningen... i efterhand. Och sen låtsas vi inte om det, för då har jag inte följt reglerna.
Skit med!
--- Ungefär tre minuter senare ---
Äh, nu ser jag att K redan utmanat A. Då vare inget.
Den där om gymmet
Då har jag varit och tränat på ett gym i Stockholm med. Och jo, det finns faktiskt skillnad även på landets gym.
För i Stockholm finns det gym som är jättestora och har mer än bara ett rum för spinning och ett rum för övrigt.
I Stockholm finns det fyra våningar och så många rum att man kan gå vilse och komma försent till sitt första spinningspass.
I Stockholm måste man ta med sitt eget hänglås till omklädningsrummet.
I Stockholm är det inte någon som berättade att man behövde ta med sitt eget hänglås till omklädningsrummet.
Och i Stockholm har alla röda träningskläder (inte smältinochvartystsvarta).
Och i Stockholm kan man faktiskt ragga upp folk på gymmet. Det är "hej, har du tränat här länge?" och "hej, vill du ha hjälp med cykeln?"
I Stockholm är allt som i en film.
För i Stockholm finns det gym som är jättestora och har mer än bara ett rum för spinning och ett rum för övrigt.
I Stockholm finns det fyra våningar och så många rum att man kan gå vilse och komma försent till sitt första spinningspass.
I Stockholm måste man ta med sitt eget hänglås till omklädningsrummet.
I Stockholm är det inte någon som berättade att man behövde ta med sitt eget hänglås till omklädningsrummet.
Och i Stockholm har alla röda träningskläder (inte smältinochvartystsvarta).
Och i Stockholm kan man faktiskt ragga upp folk på gymmet. Det är "hej, har du tränat här länge?" och "hej, vill du ha hjälp med cykeln?"
I Stockholm är allt som i en film.
Den där om bävern
Jag älskar Stockholm! Här kan busschauffören skrika "djävla bäver!" åt andra trafikanter utan att någon bryr sig. Ingen ens lyfter på ett ögonbryn. Utom jag. Jag sitter och fnissar.
Den där om den stora utmaningen
Den sprider sig som en löpeld, den stora utmaningen, och eftersom Fröken K har utmanat mig: here we go!
"Du skall göra upp en lista på fem konstiga ovanor eller egenheter du har och sedan utmana fem andra bloggare att göra det samma och fortsätta kedjan. De skall även bifoga de här korta reglerna i sitt meddelande. Längst ner i det här inlägget finns en lista över vilka jag utmanar, jag kommer även att gå in på deras bloggar och meddela att de är utmanade."
"Du skall göra upp en lista på fem konstiga ovanor eller egenheter du har och sedan utmana fem andra bloggare att göra det samma och fortsätta kedjan. De skall även bifoga de här korta reglerna i sitt meddelande. Längst ner i det här inlägget finns en lista över vilka jag utmanar, jag kommer även att gå in på deras bloggar och meddela att de är utmanade."
- När jag ska sova kan jag inte ha något läskigt bredvid mig, exempelvis en tidning som har dödsannonser på den uppslagna sidan.
- Jag springer aldrig till tunnelbanan, utan måste alltid se oberörd ut, precis som jag inte skulle med. Detta har gjort att jag missat hur många tunnelbanor som helst.
- Jag hatar verkligen att vara sämst och gör aldrig något som jag vet att jag inte kommer klara av.
- Jag låtsas väldigt ofta om att jag har stenkoll på allt som folk pratar om. Jag fejkar åsikter och mår skitkasst, för jag måste alltid vara bäst och veta allt.
- Jag älskar (och kollar på) en serie som går på eftermiddagarna på femman. Jag har ställt in träffar med folk, för att kolla på det. Sen ljuger jag om att jag gör något annat.
Jag utmanar (snart finns det inga kvar):
Sodalit
Sunstroke
Bubbel
Flicka
Jimmy
27 januari 2006
Den där om Jesusbarnet
Jag är trött. Igen. Jag fattar inte vad det är med mig.
Jag måste vara gravid. Det finns inget annat normalt svar på frågan.
Jaha, go vänner, ni kan vara glada att ni känner mig, för nu kommer ett nytt Jesusbarn. Fast jag vet inte om någon kommer tro på att jag inte har haft sex för att få fram det där barnet. Men häftigt hade det varit i alla fall. Eller kanske inte, Maria led en hel del, va?
Jag undrar vem som ska spela den heliga jungfrun Jenny i filmen om mitt Jesusbarn i framtiden. Och förresten så ska han inte få heta Jesus. Han ska heta Bastian, Gabriel eller Cornelis.
Jag undrar om jag måste avsluta mina studier och hålla en massa presskonferanser istället. Bli testad och utfrågad. Vi kommer inte få en lugn stund, men kanske gratis blöjor. Och folk kommer valfärda hit. Det blir lite häftigt. Jag ska nog flytta upp till typ Boden, så att de får lite fler arbetstillfällen där uppe. De kan öppna försäljningsstånd, med små Jennyfigurer i trä.
Sen måste jag kanske skaffa mig en Josef, för själv kan jag ju inte vara, det funkar inte. Jag kanske adopterar en Josef från en katalog. Det finns ju firmor i Ryssland som slussar ut män och kvinnor som vill gifta sig med folk i resten av världen. Jag ska adoptera en som är stresstålig, stark och som gillar att massera fötter. Han kommer bli bra.
Jag tycker vi kan hoppa över hela den där korsfästelsebiten. Jag tycker att Bastian/Gabriel/Cornelis kan få bli en homosexuell statsminister istället. Jag menar är man ett nytt Jesusbarn så kan man ju inte precis bli städare. Även om ens fosterpappa är ryss (för alla ryssar är städare). Då kan jag äntligen få vila lite, efter mitt tröttsamma liv. Skaffa en katt, en hängmatta och supa mig full på rö-vin hela dagarna. Och ryssen kan få massera mina fötter.
Oh, jisses, vad händelsefullt mitt liv kommer bli. Jag tror att jag måste vila lite nu för att orka med allt.
Jag måste vara gravid. Det finns inget annat normalt svar på frågan.
Jaha, go vänner, ni kan vara glada att ni känner mig, för nu kommer ett nytt Jesusbarn. Fast jag vet inte om någon kommer tro på att jag inte har haft sex för att få fram det där barnet. Men häftigt hade det varit i alla fall. Eller kanske inte, Maria led en hel del, va?
Jag undrar vem som ska spela den heliga jungfrun Jenny i filmen om mitt Jesusbarn i framtiden. Och förresten så ska han inte få heta Jesus. Han ska heta Bastian, Gabriel eller Cornelis.
Jag undrar om jag måste avsluta mina studier och hålla en massa presskonferanser istället. Bli testad och utfrågad. Vi kommer inte få en lugn stund, men kanske gratis blöjor. Och folk kommer valfärda hit. Det blir lite häftigt. Jag ska nog flytta upp till typ Boden, så att de får lite fler arbetstillfällen där uppe. De kan öppna försäljningsstånd, med små Jennyfigurer i trä.
Sen måste jag kanske skaffa mig en Josef, för själv kan jag ju inte vara, det funkar inte. Jag kanske adopterar en Josef från en katalog. Det finns ju firmor i Ryssland som slussar ut män och kvinnor som vill gifta sig med folk i resten av världen. Jag ska adoptera en som är stresstålig, stark och som gillar att massera fötter. Han kommer bli bra.
Jag tycker vi kan hoppa över hela den där korsfästelsebiten. Jag tycker att Bastian/Gabriel/Cornelis kan få bli en homosexuell statsminister istället. Jag menar är man ett nytt Jesusbarn så kan man ju inte precis bli städare. Även om ens fosterpappa är ryss (för alla ryssar är städare). Då kan jag äntligen få vila lite, efter mitt tröttsamma liv. Skaffa en katt, en hängmatta och supa mig full på rö-vin hela dagarna. Och ryssen kan få massera mina fötter.
Oh, jisses, vad händelsefullt mitt liv kommer bli. Jag tror att jag måste vila lite nu för att orka med allt.
Den där om att vi är döttrar
Vi är döttrarna som vuxit upp till unga kvinnor. Vi sparkade i mammas mage eller kröp omkring på alla fyra när teven för första gången förde in kriget i våra vardagsrum.
Våra föräldrar gjorde uppror och ifrågasatte samhället. det sägs att vi, den upproriska generationens barn, fick svårt att göra uppror. För vem vill göra samma sak som ens föräldrar alltid har gjort? Och vetskapen om att fem myror alltid är fler än fyra elefanter glömde vi bort någonstans på vägen.
Om oss sägs det att vi strävar efter att synas. Allra helst som fotomodeller och mediamänniskor i debattsoffor. Ofta armbågar vi oss fram och vi sätter jag och mitt i främsta rummet. Vi jobbar på en vacker och ungdomlig kropp. Har vi en sådan tror vi att vi har ett lyckat liv. Det har vi lärt oss av Hennes & Mauritz. Och för att verka lyckade svälter och kräks vi, rakar och noppar, sminkar och trånar.
Multipla orgasmer är något vi kämpar för att uppnå. Det är viktigt för oss att ha ett spännande, aktivt och rikt sexliv. Det har vi lärt oss av Vecko-Revyn. Vi går till särskilda ungdomsmottagningar som hjälper oss att leva ut vår ungdomssexualitet. Där får vi banandoftande Durex, Black Jack och Profil. Samtidigt som vi slipper tonårsgraviditeter och könssjukdomar. Vi proppar i oss Desolette. Blir skrämda med aids, klamydia och abort. Vi får knulla som vi vill bara vi använder kondom.
Vi är döttrarna som vuxit upp till unga kvinnor. Och det sägs att vi blir vuxna i världens mest jämställda land. Nio procent kvinnor på chefsposter och 40 procent i riksdagen. Många av oss är utan jobb. Är vi inte det har vi projektanställning eller praktikplats. Vi har samma formella möjligheter att göra karriär som våra manliga jämnåriga. Det enda som skiljer oss från dem är en push-up och rakade ben. Och ett långsmalt ansiktsuttryck av förvåning när vi inser att våra löner är 80 procent av deras.
Vi är de nya kvinnorna, som inte vill vara kvinnor i första hand utan människor.
Vi är döttrarna som vuxit upp till unga kvinnor.
- Uppror pågår, Ambjörnsson mfl
Våra föräldrar gjorde uppror och ifrågasatte samhället. det sägs att vi, den upproriska generationens barn, fick svårt att göra uppror. För vem vill göra samma sak som ens föräldrar alltid har gjort? Och vetskapen om att fem myror alltid är fler än fyra elefanter glömde vi bort någonstans på vägen.
Om oss sägs det att vi strävar efter att synas. Allra helst som fotomodeller och mediamänniskor i debattsoffor. Ofta armbågar vi oss fram och vi sätter jag och mitt i främsta rummet. Vi jobbar på en vacker och ungdomlig kropp. Har vi en sådan tror vi att vi har ett lyckat liv. Det har vi lärt oss av Hennes & Mauritz. Och för att verka lyckade svälter och kräks vi, rakar och noppar, sminkar och trånar.
Multipla orgasmer är något vi kämpar för att uppnå. Det är viktigt för oss att ha ett spännande, aktivt och rikt sexliv. Det har vi lärt oss av Vecko-Revyn. Vi går till särskilda ungdomsmottagningar som hjälper oss att leva ut vår ungdomssexualitet. Där får vi banandoftande Durex, Black Jack och Profil. Samtidigt som vi slipper tonårsgraviditeter och könssjukdomar. Vi proppar i oss Desolette. Blir skrämda med aids, klamydia och abort. Vi får knulla som vi vill bara vi använder kondom.
Vi är döttrarna som vuxit upp till unga kvinnor. Och det sägs att vi blir vuxna i världens mest jämställda land. Nio procent kvinnor på chefsposter och 40 procent i riksdagen. Många av oss är utan jobb. Är vi inte det har vi projektanställning eller praktikplats. Vi har samma formella möjligheter att göra karriär som våra manliga jämnåriga. Det enda som skiljer oss från dem är en push-up och rakade ben. Och ett långsmalt ansiktsuttryck av förvåning när vi inser att våra löner är 80 procent av deras.
Vi är de nya kvinnorna, som inte vill vara kvinnor i första hand utan människor.
Vi är döttrarna som vuxit upp till unga kvinnor.
- Uppror pågår, Ambjörnsson mfl
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
