Skånksan är bäst! Fiddamad är skånskt för man tog och sparade på flott och använde det som smör typ..fast utan pålägg. Min morbror gör det fortfarande. Och nej alla säger inte gump. Sa det till en tjej i min klass som kom från Skara och hon kunde inte sluta skratta. Rumpa tyckte hon att det skulle vara, hon hade aldrig hört gump! Konstigt värre...
Åh, herre Gud, vad har vi gjort? Vi har köpt ett hus på landet, det är vad vi har gjort. Från Sveriges största stad till landet som inte ens har någon by-adress utan på Hemnet stod som "landet, landet". Utan kunskap alls och med någon konstig tanke om att min farfar var bonde och min morfar trädgårdsmästare så det borde flyta i blodet.
Stolte mannen: HAN, med vetehår, som får mig att göra saker jag aldrig tidigare trott att jag kunnat. Pojkvännen som blev sambon som blev fästmannen som blev han jag faktiskt gifte mig med (bloggen vi (mest jag) skrev i inför bröllopet hittar ni här).
Fimpen: Bebis född med akut kejsarsnitt den 26 december 2011, tre veckor för tidigt, på grund av havandeskapsförgiftning.
Lillebror: Färdigpluggad i Uppsala, som var inneboende i vår lägenhet, i vardagsrummet. Sökte jobb och egen lägenhet. Bor nu i egen lägenhet, har fått jobb. Hallefuckinglulja!
Bubblan: Får representera bästa vännerna. Vi fnissar som om vi vore fem år igen, när vi ses.
3 kommentarer:
Skånksan är bäst!
Fiddamad är skånskt för man tog och sparade på flott och använde det som smör typ..fast utan pålägg. Min morbror gör det fortfarande. Och nej alla säger inte gump. Sa det till en tjej i min klass som kom från Skara och hon kunde inte sluta skratta. Rumpa tyckte hon att det skulle vara, hon hade aldrig hört gump! Konstigt värre...
Flicka: Skånskan är ett underbart, vällåtande språk!
det är förvånansvärt många ord jag känner igen :)
Skicka en kommentar