På dagen, som skulle leda till nyårsaftonen 2005, som skulle leda till år 2006 började Ingvar supa redan klockan ett på dagen. Hela hans liv gick upp i spillror den dagen, 2001, då han förlorade sitt jobb som ingenjör. Efter det hade han fått jobb som lastbilschaufför. Tillfälliga körningar utomlands och en genväg till alkoholism.
På dagen, som skulle leda till nyårsaftonen 2005, som skulle leda till år 2006 följde Ann sin man Ingvars supande. Hon vågade inte be honom att sluta. Hon vågade inte be honom någonting. Hon vågade ingenting. Hon tänkte på kvällen, då hon skulle behöva skämmas inför släkten. Hon tänkte på kvällen, och hon tänkte att 2006 nog skulle bli lika överjävligt som 2005. Och 2004. Och 2003. Och 2002. Och 2001.
På dagen, som skulle leda till nyårsaftonen 2005, som skulle leda till år 2006 stod Sondra och gjorde mat med pojkvännen Johan. Sondra hade egentligen inga stora planer för nyår. Sondra hade alltid högtflygande, underbara, kärleksfulla planer. Men inte för nyår.
På dagen, som skulle leda till nyårsaftonen 2005, som skulle leda till år 2006 stod döttrarna och mamman i familjen Shamir och gjorde mat. Fetaoströra, kyckling, kikärtsröra, oxbiffar, vitlökssås, handvärk och kanske med en längtan till något annat.
På dagen, som skulle leda till nyårsaftonen 2005, som skulle leda till år 2006 stod Anns brorsbarn Jessica och rakade bikinilinjen. Inte för att hon skulle få sex ikväll, utan för att man aldrig kan veta. Man kan aldrig, aldrig veta. Och när man inte vet är det bästa att raka bikinilinjen. Och lite till.
På kvällen, på nyårsaftonen 2005, som skulle leda till ett nytt år, år 2006 somnade Ingvar efter efterrätten, med huvudet på bordet. Anns hjärta kändes som om det skulle brista och hennes tårar låg precis där innanför, där de ligger, innan de kommer ut ur kroppen. Anns släktingar sa ingenting. För de var vana. De var vana vid uppgivenhet och oförståelse. De var vana vid Anns förlåtelse. De visste att Ann skulle stanna hos Ingvar till helvetet kom till jorden. För Anns helvete var redan här, och konstigt nog tyckte hon att det var lättare att leva där, än att bryta sig ur. För vem skulle hon vara utan Ingvar? Utan sina barns far och sina barnbarns morfar? Helvetet skulle inte bli en kvinna kortare på ett tag än.
På kvällen, på nyårsaftonen 2005, som skulle leda till ett nytt år, år 2006 pussade Sondra sin pojkvän Johan på munnen, som sig bör. Hon kramade sin kompis Jessica, som sig bör. För att vara en dag utan planer hade det varit en okej dag. Hon hade sitt jobb. Hon hade sin pojkvän. Hon hade sitt hus. Hon hade sina högflygande, underbara, kärleksfulla planer.
På kvällen, på nyårsaftonen 2005, som skulle leda till ett nytt år, år 2006 såg döttrarna och modern i familjen Shamir på när männen åt upp deras mat. Döttrarna och modern i familjen Shamir såg på när männen drack sin sprit. Annorlunda från föregående år var dock några nya gäster. Gäster med annan uppfattning. Gäster som också drack sprit, trots att de var av kvinnligt kön. Jessica och Sondra åt av döttrarna och moder Shamirs mat. Sedan frågade om döttrarna och moder Shamirs land. Sen spillde Sondra på moder Shamirs matta. Jessica undrade om döttrarna och moder Shamir någon gång längtade bort. Om döttrarna och moder Shamir någon gång ville ha det som henne. Till ett enklare liv. Och antagligen undrade moder och döttrarna Shamir om Jessica någon gång längtade bort. Till ett enklare liv.
På kvällen, på nyårsaftonen 2005, som skulle leda till ett nytt år, år 2006 hånglades Jessica upp efter att ha uttalat orden "har du någon gång hånglat upp en brutta mot en smådjursklinik?" Killen var yngre och lite så där farlig. Killen hade tidigare på kvällen skallat sin kompis. Killen hade inga vantar och ingen mössa. Men så länge killen bet Jessica på halsen och i örat och gjorde som hon ville så brydde hon sig inte.
Klockan tolv på nyårsaftonen 2005, som en sekund senare skulle bli nyårsdagen 2006 tittade Ann upp mot himmelen.
Klockan tolv på nyårsaftonen 2005, som en sekund senare skulle bli nyårsdagen 2006 tittade Sondra upp mot himmelen.
Klockan tolv på nyårsaftonen 2005, som en sekund senare skulle bli nyårsdagen 2006 tittade döttrarna och mamma Shamir upp mot himmelen.
Klockan tolv på nyårsaftonen 2005, som en sekund senare skulle bli nyårsdagen 2006 sov Ingvar, kanske med ett hopp om att få komma till himmelen.
Och jag? Även jag, klockan tolv på nyårsaftonen 2005, som en sekund senare skulle bli nyårsdagen 2006, tittade upp mot himmelen.
they will never attack my big and large towers
1 dag sedan
2 kommentarer:
Klockan tolv på nyårsaftonen 2005, som en sekund senare skulle bli nyårsdagen 2006 tittade T ut över Stockholms alla fyverkerier och halsade i sig av champagnen
Klockan tolv på nyårsnatten som just blev 2006, skålade J med nyexet I i det bubbliga mousserande som var tillåtet i det gästade hemmet, tittade ut från den högtbelägna balkongen över ett fruset Göteborg och strök i tyst vemod den tilltänkta planen att göra 2006 till ett första helår av sexuell utsvävning inom det som inte blev.
Skicka en kommentar