28 februari 2006

Den där om Olof

20 år är en väldigt lång tid.

I höstas fick jag veta av mina föreläsare i Svensk politisk historia att Olof Palme var en bra man. För när man blir mördad sådär så kan man inte bli ond.

Och jag har så djävla kasst minne, så allt jag minns av den där dagen för 20 år sedan är att vi kollade på tv när vi åt frukost. Jag tror inte att det hade hänt tidigare. Man gjorde liksom inte det för 20 år sedan.

Jag minns även att jag var väldigt arg för att Olof var död. Och när man är sex år så är döden väldigt faccinerande, så varje morgon i en månads tid, efter den dagen, så sprang jag upp ur sängen och in till pappa och frågade om de hade tagit fast Olofs tjuvar.

Men det hade de aldrig.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Själv var jag vansinnig över att Gomorron Sverige utgick så att jag missade teckande filmerna jag väntat på hela veckan.

Nej, vi hade ingen video.

Jenny sa...

Jag undrar lite över vem a är. A har kommenterat två gånger. A, vem är du?

Anonym sa...

A är A.

Jenny sa...

A: Självklart är du A! Hur kunde jag tro att du var någon annan? Och har du fortfarande inte någon video så har jag en stående...