Hej,
jag har fått kritik för att jag inte läser bloggar(e) som kommenterat hos mig. Och jag vet inte i vilket hörn jag ska börja, så jag hoppar rakt in och säger nej, såklart inte! Jag är en vuxen människa som kan göra egna, vuxna val. Jag behöver inte vara kompis med alla i klassen. Jag kan prata med alla på rasten, men herre Gud, är vi inte vuxna och får ha våra fria val och har vi inte vid det här laget lärt oss att när vi jobbar heltid, tränar, är gravida, har tusen sidoprojekt, varav ett bloggen (som jag älskar) så måste vi ta oss i kragen och inte slita ut oss med att bli älskade av alla.
Jag hinner inte läsa alla era bloggar. Och nu låter det som om jag får tiotusen kommentarer, men det skiter jag i. Alla kommentarer hamnar i min mailinkorg och jag kan snabbt konstatera att jag fått ganska många kommentarer under åren, av en hel del bloggare. Skulle jag läsa allas bloggar skulle jag antagligen inte hinna med något annat. Jag hinner knappt svara på kommentarer i min egen blogg och där vill jag verkligen prata med alla i klassen, ge alla tid, som tagit sig tid att kommentera.
Ibland går jag in och läser bloggar som tillhör folk som kommenterar hos mig. Ofta hittar jag fina, roliga, tänkvärda bloggar av underbara personer, då fortsätter jag läsa dessa. Ibland hittar jag bloggar som jag inte gillar, som jag inte kan relatera till, då fortsätter jag inte läsa. Ibland hittar jag bloggar som jag gillar, men som jag inte kommenterar hos, för att... 90% som läser din blogg inte kommenterar.
Jag älskar att ni kommenterar. Jag älskar att ni följer mitt liv. Men det är valfritt - vill ni inte så behöver ni inte, men kom ihåg att jag har samma val.
Puss och kram,
er för evigt.
jag har fått kritik för att jag inte läser bloggar(e) som kommenterat hos mig. Och jag vet inte i vilket hörn jag ska börja, så jag hoppar rakt in och säger nej, såklart inte! Jag är en vuxen människa som kan göra egna, vuxna val. Jag behöver inte vara kompis med alla i klassen. Jag kan prata med alla på rasten, men herre Gud, är vi inte vuxna och får ha våra fria val och har vi inte vid det här laget lärt oss att när vi jobbar heltid, tränar, är gravida, har tusen sidoprojekt, varav ett bloggen (som jag älskar) så måste vi ta oss i kragen och inte slita ut oss med att bli älskade av alla.
Jag hinner inte läsa alla era bloggar. Och nu låter det som om jag får tiotusen kommentarer, men det skiter jag i. Alla kommentarer hamnar i min mailinkorg och jag kan snabbt konstatera att jag fått ganska många kommentarer under åren, av en hel del bloggare. Skulle jag läsa allas bloggar skulle jag antagligen inte hinna med något annat. Jag hinner knappt svara på kommentarer i min egen blogg och där vill jag verkligen prata med alla i klassen, ge alla tid, som tagit sig tid att kommentera.
Ibland går jag in och läser bloggar som tillhör folk som kommenterar hos mig. Ofta hittar jag fina, roliga, tänkvärda bloggar av underbara personer, då fortsätter jag läsa dessa. Ibland hittar jag bloggar som jag inte gillar, som jag inte kan relatera till, då fortsätter jag inte läsa. Ibland hittar jag bloggar som jag gillar, men som jag inte kommenterar hos, för att... 90% som läser din blogg inte kommenterar.
Jag älskar att ni kommenterar. Jag älskar att ni följer mitt liv. Men det är valfritt - vill ni inte så behöver ni inte, men kom ihåg att jag har samma val.
Puss och kram,
er för evigt.
24 kommentarer:
Oj. Vilken konstig kritik. Det är väll upp till var och en vad man vill läsa och inte. Tycker jag iallafall. Så.
Alltså, extremt konstig kritik. Det viktigaste måste ju ändå vara att en svarar på kommentarer i sin blogg. Och att läsa bloggar man tycker om.
Helt rätt Jenny. Det fina med bloggar är ju att man får möjlighet att ta del av andras liv. En möjlighet att tjuvtitta, if you will. Men med det kommer inte ett krav att den man tjuvtittar hos ska spionera tillbaka. Det finns ingen ohyfs i att låta bli. Snarare tvärtom. Om alla läser för deras skull kan jag ju som bloggare vara säker på att de som läser min blogg gör det för att de tycker om min blogg. Inte för att de känner att de måste. Jag tycker att man som läsare inte har rätt att ställa ett enda krav, om jag ska vara helt ärlig. Däremot håller jag med dig om att det är roligt att hitta en relation med de som väljer att kommentera hos en själv.
Jag håller med föregående talare om att det var ganska underlig kritik. Svara på kommentarer kan jag tycka är normalt hyfs, men därmed inte sagt att man ska börja läsa alla bloggar vars innehavare har kommenterat ens egen blogg. Nej det var underligt. Fortsätt du med att läsa de bloggar du tycker om, något annat känns ju bara onödigt.
Men du, jag såg den kommentaren och tänkte bara: PFT! Bara för att ngn kommenterar på min blogg innebär det faktiskt inte att jag per automatik kommer bli en läsare av kommentatorns blogg och kommentera en massa där. Nej, jag fattar inte alls den kritiken och säger bara: skit i't, för det kan ha varit den konstigaste kritiken jag sett på otroligt länge i bloggland.
Meh, håller med! Har nig inte kommenterat här förut, är en ganska ny läsare, men vill bara säga att du verkar ha en sund inställning, och att kritiken var konstig.
men jag förstår inte? Jag har bloggare som kommentarer hos mig sedan säkert ett år tillbaka, men jag läser inte deras bloggar för det. Jag väljer själv vad jag läser. Samma gäller för dem som orkar läsa min blogg (skriver orkar för jag skulle inte orka läsa min blogg själv, stavfel, motsägelser och bara massa bullshit.. gud jag blir så irriterad när jag tänker på den ibland)
Men de bloggarna som man har en slags feeback med, får man lätt en fin relation till.
Hare fint, jag gillar fimpen!
Men alltså. Såklart. Man kan väl inte hålla på och läsa och kommentera till höger och vänster bara för att?
Bloggandet ska ju vara en frivillig njutning och inte ett måste-heltidsjobb.
Hej! Är ganska så ny läsare hos dig och tycker verkligen om din blogg. Bloggandet får aldrig bli ett krav eller där man tänker:"Åh, nu måste jag åtgälda alla fina kommentarer jag fått hos var och en för att få egna kommentarer" för då bränner man snart ut sig, blir trött på kommunikationen. Har man tur så finner man blogg vänner som man trivs med och kan skriva ett par ord/läsa hos när det passar med vardagen i stort och där alla inblandade förstår att man inte kan slå knut på sig själv för att tillfredställa andra som också bloggar eller kommenterar.
Du skriver bra i alla fall och jag är glad över att få följa dig! :)
Kram, Maria.
Håller med dig Jenny!
Jag försöker ibland tänka på att kommentera på bloggar jag gillar just för att jag själv tycker att det är kul när folk lämnar avtryck, men skulle jag ogilla en blogg så läser jag givetvis inte den. Även om personen ifråga kommenterar hos mig. Så kan det ju även bli om jag gillar en nyfunnen blogg men känner att jag inte har tid att lägga till ännu en i readern. Och man kan ju orimligen behöva ha dåligt samvete för alla bloggar man inte hinner läsa - det finns hur många bra bloggar som helst och alla hinns inte med. (Såklart kan man känna ett litet extra-tack till dem som tar sig tid att kommentera, det ÄR kul med kommentarer och att få en relation till sina läsare, men den absoluta grunden med bloggande måste vara att det aldrig får bli kravfyllt eller pressande, då förlorar hela grejen sin charm.)
Gud vad jag blir nyfiken på vad det var för kommentar!
Tusen tack, alla fina ni!
Vem som kommenterat, var och vad tänkte jag inte berätta om ni inte redan sett det (det är inte på den här bloggen). Tycker att det hängts ut tillräckligt i den här frågan redan och den nivån vill jag inte spela på.
Himla märklig kritik, och du har helt rätt Jenny. Såklart.
Jag tycker faktiskt att du borde läsa alla som läser din blogg. Varenda en. Det är inte alls orimligt.
Nej det förstår jag, tycker det är bra att du inte säger var vem hur. Men blir nyfiken ändå :)
Och så håller jag med i det du skriver. Så klart.
Jag håller med alla andra, jag blir jätteglad när folk läser min blogg och jag läser gärna andras bloggar och försöker kommentera de jag läser.
Men jag tycker att det ska vara upp till var och en att läsa eller inte läsa och kommentera eller inte kommentera.
Som din blogg, jag gillar det du skriver, jag kommenterar gärna men jag har på inget sätt något krav om att du ska läsa min blogg eller kommentera mig. Du får göra det om du vill. Men som sagt det är upp till dig.
Men allvarligt, hur kan man kritisera det? Tycker man det är upprörande får man väl sluta läsa bloggen då. Som du säger så är alla vuxna människor med fria val. Klart alla tycker om kommentarer och många läsare, det är väl därför man bloggar? Men att förvänta sig att alla ska läsa tillbaks är ju totalt orimligt.
Jag gillar din blogg för ditt sätt att skriva, det är därför JAG väljer att läsa DIN blogg. Mitt val.
VAD SKÖNT! Jag har nästan haft dåligt samvete för att jag inte har någon blogg och alltså inte delar med mig av mitt liv, när jag följer så många bloggar, varav din är en av de absoluta favoriterna. Som du vet. Det här inlägget lyfte faktiskt en tyngd från mina axlar! Nu ska jag sluta känna mig som en stalker bara för att jag inte bloggar.
Och naturligtvis håller jag med alla kloka om att det var ytterst märklig kritik.
Men alltså va? Väl rutet inlägg till en ordentligt tvivelaktig kommentar! Snarare blir ju frågan varför kommentatorn kommenterar över huvud taget? För att ragga läsare? Vissa skriver för att skriva, vissa för att bli lästa och kvaliteten är ofta därefter. Känns som att kommentatorn missar målet, kan man säga.
Maggan: Men nej! Klart du får läsa hur mycket du vill. Halva det roliga med att skriva är ju att någon läser. Läs! Läs!
Fan vad överlägset att skriva som du skriver nu med tanke på att du syftar på min kommentar. Snacka om att snedvrida den för att få mig att framtå som en idiot. Jag har aldrig någonstans krävt att du ska läsa min eller någon annans blogg, nu blir jag riktigt förbannad. Klart alls håller med dig när du skriver såhär, märkligt bara att många av de personer som kommenterat här höll med mig i mitt inlägg om hur ofint det är att aldrig ens säga hej tillbaka någongång. Du har ju snedvridit precis allt, men jag fattar att du är för fin för att hälsa. Om vi möts på stan och jag säger hej vänder du dig kanske åt ett annat håll eftersom du väljer vilka du säger hej till. Antar bara att vi har olika syn på det, men för mig handlar det bara om gammal vanlig trevlighet att säga typ tack för en kommentar, but thats just me. Blir bara förbannad över att du tror att jag måste ha sig som läsare när jag aldrig har varken skrivit eller tänkt det.
Förresten, eftersom jag bara är en random bloggare tycker jag att vi kan sluta vara "vänner" på Facebook också, känns liksom lite tvetydigt/fel att vara vänner där men inte ens få ett hej i bloggen.
Mitt inlägg var inte menat att hänga ut dig, jag tycker att det är schystare att stå för vem man syftar på, men jag kan förstå att du känner så. Jag ville dock ge min synvinkel på det eftersom vi har många samma läsare och jag kände att du fick mig stt framstå som en kommentarsraggare av lägsta klass som krävde att du skulle läsa min blogg bara för att jag läste din. Så är det inte ens och jag har aldrig varken skrivit eller menat det. Jag rycker att ditt inlägg är både taskigt och orättvist och tar mig tillbaka till statushögstadiet. Jag tar bort mitt inlägg/modifierar det eftersom du känner dig uthängd.
Älskade du. Grävde precis ner mig i den här händelsen och blir både förvånad och förbannad. Tror dock inte att envägskommunikation via bloggar/bloggkommentarer är lösningen för sådana här situationer, så jag mailar dig istället. Kram!
Skicka en kommentar