Hennes familj är fattig. Hennes mamma tvingas gå ut i byn och sälja bröd, för Hennes pappa skadade sig när han jobbade i gruvan, så nu kan han inte jobba kvar där längre. Hon älskar sin lillebror och de sover tillsammans, i sängen, varje natt. Tätt, tätt, för annars fryser de. Hon vill hjälpa sin mamma och sin pappa, för Hon vill att de ska vara lyckliga.
Så när två killar kommer och säger att Hon kan tjäna mycket pengar, så följer Hon med dem. För Hennes bror behöver nya skor, för egentligen har han inte skor alls. Och Hennes pappa skulle behöva gå till en läkare, för hans ben läker ihop fel. Och Hennes mamma skulle älska att få en röd klänning.
Killarna säger att Hon måste åka över till det där stora, fina, rika landet i väst. Och Hon gör det. För att Hennes mamma ska få en röd klänning. Killarna säger att det kommer bli lätt. Lätt att leva. Så kommer Hon dit. Och de stänger in Henne i en lägenhet med andra flickor. Sen kommer det stora, feta män, som inte pratar eller förstår Hennes språk. De tar på Henne och tvingar Henne att ha sex, fast att Hon bara är tretton år. De ler. De svettas. De grymtar. Och de slår Henne om Hon inte gör som de vill. Ibland kommer det män som vill göra konstiga saker. Saker Hon måste göra för att kunna köpa en röd klänning till sin mamma.
När polisen kommer till lägenheten pratar de det där konstiga språket. Sen skickar de tillbaka Henne till Hennes land. Killarna som kidnappat Henne får fängelse. Två år och tre månader. Och Kristina på Internationella åklagarkammaren i Göteborg är nöjd, för "de åtalade har ju blivit fällda enligt åtalet. Straffen förefaller rimliga" och tidningsrubriken blir "Sexhandel gav långa fängelsestraff". (DN 030610)
Men Hon kunde ändå inte köpa sin mamma en röd klänning, för Hon skämdes för mycket, så Hon valde att inte åka hem till sin familj. Hon fortsatte prostituera sig i sitt hemland. För Hon har hört att nu är Hon en hora. Och en gång en hora, alltid en hora. Och på sitt ena bröst har Hon nu ett ärr, en present från en av sina svenska kunder. Och de säger att Hon får skylla sig själv, för Hon följde ju med frivilligt. Hon blev inte kidnappad, även om lagen säger att Hon blev det.
Hans familj är rik. Hans mamma har kunnat vara hemma med alla barnen och Hans pappa har gett honom ett företag, som växt inom familjen. Han är tredje generationen. Han har en bror som han älskar. Och en kvinna som Han ska gifta sig med.
En dag, på väg mot bilen, på morgonen, blir Han kidnappad. Han får ligga i en liten låda, och männen som kidnappat Honom hotar med att döda Hans familj. Han får en radio. Han får mat och spelar kort med sina kidnappare. Ibland får Han ögonen förtejpade och de tar bilder av Honom, som de senare skickar till Hans familj. Ibland pratar de ett språk Han inte förstår och ibland låtsas Han att Han kan dålig engelska.
I ett naket rum står Hans föräldrar och vädjar in i kameran om att kidnapparna ska släppa Honom. Hans mamma har ledsna ögon och Hans pappa ser lite arg ut. Och media fiskar, nappar, kräks och älskar att Han, en man i tredje generationen, säljer så många lösnummer.
Tillslut släpper kidnapparna Honom, för Hans mamma hade så ledsna ögon och det är jobbigt att hålla Honom gömd så där. En av killarna som kidnappat Honom får fängelse i tio år, måste betala ett skadestånd på 250 000, och blir sedan utvisad. "Straffen ligger inom ramens längd, men naturligtvis är jag inte nöjd" säger Hans advokat. (SvD 050715)
Så går Han hem. Han är skakad. Om nätterna kommer Han drömma mardrömmar. Sen gifter Han sig med sin kvinna. Och fast att de ska leva lyckligt i alla sina dagar så känner Han sig inte stark och modig. Och var gång Han ska hämta bilen i parkeringshuset så dunkar hjärtat extra högt.
Han trodde han skulle dö. Hon ville dö.
Han blev kidnappad mot sin vilja. Hon blev kidnappad punkt slut.
Hans kidnappare fick tio år. Hennes kidnappare fick två år och tre månader.
Och kanske är jag partiskt, men det är, tydligen, skillnad på folk och folk.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
mycket bra inlägg.
Klart det är skillnad på folk och folk. De som hävdar motsatsen är antingen hycklare eller otroligt naiva idealister.
Och i fallet Fabian så kan man dessutom undra.
just så.
Birgitta: Tack, tack!
Jimmy: Har faktiskt fått skäll för den här texten tidigare för att jag inte varit objektiv. Antar att folk bodde i någon av dina två kategorier då.
Objektiv kan man bara tro att man är om man är en hycklare. Sno deras fyrkantiga glasögon och kör över med en buss [bys]/[bo:s].
Skicka en kommentar