När jag hittar något kul så måste jag titta på det varje dag. Gärna några gånger per dag. Detta klipp visade min bror för mig när jag var hemma i Skåne. Det är fortfarande det bästa jag vet!
Åh, herre Gud, vad har vi gjort? Vi har köpt ett hus på landet, det är vad vi har gjort. Från Sveriges största stad till landet som inte ens har någon by-adress utan på Hemnet stod som "landet, landet". Utan kunskap alls och med någon konstig tanke om att min farfar var bonde och min morfar trädgårdsmästare så det borde flyta i blodet.
Stolte mannen: HAN, med vetehår, som får mig att göra saker jag aldrig tidigare trott att jag kunnat. Pojkvännen som blev sambon som blev fästmannen som blev han jag faktiskt gifte mig med (bloggen vi (mest jag) skrev i inför bröllopet hittar ni här).
Fimpen: Bebis född med akut kejsarsnitt den 26 december 2011, tre veckor för tidigt, på grund av havandeskapsförgiftning.
Lillebror: Färdigpluggad i Uppsala, som var inneboende i vår lägenhet, i vardagsrummet. Sökte jobb och egen lägenhet. Bor nu i egen lägenhet, har fått jobb. Hallefuckinglulja!
Bubblan: Får representera bästa vännerna. Vi fnissar som om vi vore fem år igen, när vi ses.
3 kommentarer:
HAHAHHHHHHHHHHAHAHAHHAHAAAAAAHAHAHAHAH!!! :D:D:D:D
Aramis pratar också förresten!
Brukar ropa "Mamma!?"
Hihi! Tycker jag är roligt. Och fint. ;)
Ja! Visst är det bra? Underbart att kolla på om man är lite trött eller ledsen!
Skicka en kommentar