Den där om världens längsta mening

Ibland sjunger man så djävla bra att man förvånar sig själv, då tar man i som fan och sjunger tvåstämmigt med Rasmus Kellerman aka Tiger Lou, till hans låt You can't say no to me och man blir glad som fan för att man är så förbannat bra och rumskompisen tar upp sin fiol och spelar skitkasst och tredje rumskompisen stänger dörren, men det skiter man i och sjunger ännu högre och helt plötsligt står man i en konserthall i Rom och sjunger för fulla hus och man sjunger så högt att det gör ont i halsen och solen tittar fram och fåglarna landar på ens fönster och sjunger med och helt plötsligt så kommer det en liten pojke fram, som vallat får, och han tar fram sin lilla flöjt och börjar spela med och alla råttorna kommer stutsande och alla dansar och sjunger med och livet blir en fest och blommorna slår ut, alla på en gång, och rävarna och renarna (eller om det är rådjuren) kommer fram i skogsgläntan och böjer sina huvuden i andakt och se, där kom alla djuren från Lejonkungen för att visa sin uppskattning och låten tar slut och publiken i Rom reser sig upp och skriker "bravisimo!" och ingen kan få nog!