haha. jag var med om något liknande. en kollega på mitt jobb satt och slögooglade och hamnade på min blogg. hon läste minst fem inlägg och jag satt bredvid och bara väntade på att hon skulle upptäcka att det var min blogg. det gjorde hon aldrig vad jag vet.
Å men jag känner samma sak som Susanna! Jag tror att det är faktumet att du skriver så personligt som gör att jag fastnar, men å andra sidan gör det att jag skäms lite över att jag är så nyfiken på dig.
Åh, herre Gud, vad har vi gjort? Vi har köpt ett hus på landet, det är vad vi har gjort. Från Sveriges största stad till landet som inte ens har någon by-adress utan på Hemnet stod som "landet, landet". Utan kunskap alls och med någon konstig tanke om att min farfar var bonde och min morfar trädgårdsmästare så det borde flyta i blodet.
Stolte mannen: HAN, med vetehår, som får mig att göra saker jag aldrig tidigare trott att jag kunnat. Pojkvännen som blev sambon som blev fästmannen som blev han jag faktiskt gifte mig med (bloggen vi (mest jag) skrev i inför bröllopet hittar ni här).
Fimpen: Bebis född med akut kejsarsnitt den 26 december 2011, tre veckor för tidigt, på grund av havandeskapsförgiftning.
Lillebror: Färdigpluggad i Uppsala, som var inneboende i vår lägenhet, i vardagsrummet. Sökte jobb och egen lägenhet. Bor nu i egen lägenhet, har fått jobb. Hallefuckinglulja!
Bubblan: Får representera bästa vännerna. Vi fnissar som om vi vore fem år igen, när vi ses.
12 kommentarer:
Oj läskig situation!
Och nu lär ju hon som läste fatta att det var hon du skrev om och att du är du.
henne*
Och nu börjar jag misstänka att det är du!
AAAAAAAAAAHHH!
Haha, åh fyfan, hjälp! (alltså jag har verkligen försökt att inte fastna i den här bloggen, men jag gör det varje gång!)
Susanna: Jag tycker att det är härligt att du fastnar. Du får gärna stanna kvar.
Jag tycker den här bloggen är jättetråkig! Jag förstår inte varför ni läser den! *smyger iväg och läser om de första tjugo inläggen*
haha. jag var med om något liknande. en kollega på mitt jobb satt och slögooglade och hamnade på min blogg. hon läste minst fem inlägg och jag satt bredvid och bara väntade på att hon skulle upptäcka att det var min blogg. det gjorde hon aldrig vad jag vet.
Haha det var inte jag!
/Anonym som skrev först.
Å men jag känner samma sak som Susanna! Jag tror att det är faktumet att du skriver så personligt som gör att jag fastnar, men å andra sidan gör det att jag skäms lite över att jag är så nyfiken på dig.
Tjugosex: Du är inte ensam om att vara nyfiken. Jag är förbannat djävla nyfiken. På allt. Läser alltid slutet av boken först. Väldigt irriterande.
Skicka en kommentar