Jag står på stranden och tittar avundsjukt på medan Stolte mannen slänger sig i vågorna och skrattar att det här är det bästa han gjort sedan han gifte sig. Såret på min axel är fortfarande ett monster av blod, svett och tårar och jag får inte bada. Vi har kört sju timmar från New Orleans, på tips, och kommit till Floridas vänstra arm. En strand utanför Destin, som är ett paradis. Här flyger det fjärilar, det simmar delfiner och sanden är så vit att det nästan är blå. Vi funderar på om vi ska stanna två nätter, men det blir bara en.
I hotellbaren på kvällen sitter vi bredvid ett par som åkt från Kalifornien. De har precis gift sig, hon är tjugoett och han tjugotre. De har känt varandra sedan lågstadiet och han ska snart tillbaka till Afghanistan. This is what I got married in! ler hon och visar upp sin Nirvanat-tshirt.
Morgonen efter kör vi vidare till vårt slutmål: Orlando. Vi går på Universal studios och åker berg- och dalbana, så många vi bara hinner med och jag måste köpa glass efter den med Hulken, för jag mår illa. Jag skrattar så jag får ont i kinderna och hela min kropp skakar av g-krafterna och vi skriker en till! och vi åker en till, tills stället stänger, och i sista banan är mina ben så trötta av att hålla emot att de skakar medan vi åker.
Dagen efter, sista dagen, åker vi till en outlet och shoppar upp våra sista pengar och en extra väska till alla våra saker. Jag köper tre par skor och en djävla massa kläder. Jag fnissar och är glad och jag är pigg på första gången på två år. Fem veckors semester gör mig pigg.
På kvällen, sista kvällen, tar vi taxi till ett ställe där man kan äta middag samtidigt som man ser på en riddarshow. Vi är barn i Orlando. Det är så djävla kul. Allt är kul. Och dagen efter, när vi åker hem, behöver vi inte ens betala något för all vår övervikt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar