Någonstans mellan efterfesten till efterfesten och min lägenhet träffar jag en kille som tvunget ska följa mig hem, för det är farligt att gå hem själv. Jo, tänker jag, det är jättefarligt, för hjärta, själ och sova ensam-tankar. Han pratar och frågar om jag brukar vara tyst, eller bara är ovanligt arg och sur av mig.
Någonstans mellan efterfesten till efterfesten och min lägenhet kommer jag på att det inte är det här jag vill ha. Jag vill inte ha killar som jag inte kommer komma ihåg namnet på, killar som egentligen inte är för unga, men yngre, killar som inte vet hur jag vill sova.
Jag ler mot honom och säger att jag är varken eller. Tyst eller elak. Han frågar om han får följa med in, eller om han ska följa med sina kompisar. Jag säger att han får göra precis som han vill, jag tänker sova och ska han komma in med mig så sover jag på mage och gillar när någon smeker min nacke.
Vi sitter i soffan och jag somnar med benen över hans ben. Hans hand på mitt knä. Med hans röst i öronen. Klockan är fyra när han väcker mig och vi går in i sovrummet. Jag klär av mig naken och bryr mig inte längre. Kryper in under täcken och in i mig själv och han har väl sett nakna tjejer innan. Han hostar till och lägger sig på täcket. Handen på min nacke. Så förbannat förutsägbart, fast att det är så jag vill ha det, fast att jag ännu hellre hade velat ha lite initiativ, lite oförutsägbarhet.
Klockan det ljusnar ute och kondomen spricker.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
15 kommentarer:
Du får inte du får inte du får inte försvinna.
Försvinner inte helt, helt.
inte halvt heller. capish?
Visst måste man ändå älska livet och allt dess innehåll? Nästan allt iaf..
Jag blir lite fnissig och längtig när jag läser om ditt. Och önskar att jag hade lite mer av det i mitt.
Punaniii: Fall jag flyttar får du följa med och sova i kuddhörnan. Kej?
Soulkissen: Du kan fått, kan knappt sitta idag. Sanning. Han hade för lång snopp och djävlar, vad ont det gör!
Åkte du med tåget mellan Malmö och Stockholm i söndags? I så fall såg jag dig. Du stod i restaurangvagnen och tappade en Loka i golvet. /Tjejen efter i kön.
För lång/för tjock, oh aj. :(
Anonym: Kanske. Okej, det var jag. Du skulle kommit fram och hälsat.
Soulkissen: Jag vet.
detta är också förutsägbart men du jenny. du. du får det att spricka inuti mig, lossna och ramla ner.
jag sänkte just mina axlar för första gången idag.
Dagen efter piller gumman...
Christina: De där orden värmde mer än du tror.
Å: Apoteket var fan stängt. Men idag.
Spring. Jag lovar, det är inte värt den oroliga väntan...
Å: Fixat.
det första jag tänkte på när jag läste:
http://www.songmeanings.net/lyric.php?lid=3530822107858636022
Haha. Den där killen har jag varit många gånger. För kanske fem eller sju år sen. Helt medveten om att man måste ta initiativ för att nåt ska bli bra. Men man kan bara inte förmå sig och sen blir det bara sådär fel. Haha. Stackars kille.
Skicka en kommentar