Stolte mannen väcker mig tidigt. Jag måste vakna så att vi hinner äta frukost så att vi hinner äta hummer hungriga innan vi går på nyårsfest. Viskar han. Jag vänder mig om och somnar om. Vaknar igen när det luktar bacon and eggs. Läser DN med fötterna under min mans värmerumpa och läser om nyår man minns. Minns mina egna nyår.
Ett nyår är jag vilse med min bästis i en skånsk stad. Vi är femton. Meningen är att vi ska träffa en kompis som bor här, men vi hittar inte dit och hon svarar inte i telefon. Vi fryser och är deppiga och inte alls femtonårsfulla utan går i för tunna strumpbyxor och för korta klänningar och det blåser rakt genom: från Malmö rakt över till Kristianstad. Inget står emot det platta landskapet. Jag ringer till pappa och ber snälla pappa, kom och hämta! Klockan tolv sitter jag med våra katter i vårt vardagsrum och ser på raketerna. Ensam. Ensammast i världen. Gråter som bara en femtonåring kan.
Tre år senare äter jag middag med sju av mina bästa kompisar för att sedan åka in till samma skånska stad, som jag nu hittar i. Jag får hångla.
Jag och M har paus. Han bor i Stockholm, jag i Studentstaden och vi har inte pratat i telefon på flera månader, ett krav från mig. Jag har ringt honom på julafton, hela dagen har jag gått och varit svettig i händerna och bara väntat på att få gå in i mitt gamla flickrum och harkla mig, leprata. Men han svarar inte.
Den nyårsafton hånglar jag med en annan för första gången på fyra år. Han trycker upp mig mot skyltfönstret till en veterinärklinik. Han kysser mig bra och jag vet att jag aldrig mer kommer att kyssa M igen.
Nyårsafton 2006 sitter jag i en taxi med min bror och hans kompis på väg till Times Sq. Taxigubben ser ut att komma från Pakistan. Vi sitter fast i trafikstockning så tajt att jag vet att vi inte kommer att hinna fram. Vi kommer inte att hinna fram! piper jag. Vi hinner inte fram. Happy new year! skriker vår chaufför och blåser i en nyårstuta.
Jag firar nyårsafton med Stolte mannen första gången. Vi är i lägenheten vi bor i nu, fast då bor en av Stolte mannens bästa kompisar där och en annan av kompisarna bor i lägenheten en våning över. Vi har middag i en lägenhet och dansgolv i den andra. Jag nervösdricker öl ur flaskan, har röda läppar och en väldigt "skarp" frisyr, den är väldigt asymetrisk. På kort från den kvällen kan man även se att jag har världens urringning. Stolte mannen är vid min sida hela natten och jag minns ingenting efter klockan elva, på ett ungefär. Morgonen efter ligger jag i hans famn och han frågar om jag minns vad han sa vid tolvslaget igår. Det minns jag inte. Han hade sagt att han älskade mig för första gången.
Ett nyår är jag vilse med min bästis i en skånsk stad. Vi är femton. Meningen är att vi ska träffa en kompis som bor här, men vi hittar inte dit och hon svarar inte i telefon. Vi fryser och är deppiga och inte alls femtonårsfulla utan går i för tunna strumpbyxor och för korta klänningar och det blåser rakt genom: från Malmö rakt över till Kristianstad. Inget står emot det platta landskapet. Jag ringer till pappa och ber snälla pappa, kom och hämta! Klockan tolv sitter jag med våra katter i vårt vardagsrum och ser på raketerna. Ensam. Ensammast i världen. Gråter som bara en femtonåring kan.
Tre år senare äter jag middag med sju av mina bästa kompisar för att sedan åka in till samma skånska stad, som jag nu hittar i. Jag får hångla.
Jag och M har paus. Han bor i Stockholm, jag i Studentstaden och vi har inte pratat i telefon på flera månader, ett krav från mig. Jag har ringt honom på julafton, hela dagen har jag gått och varit svettig i händerna och bara väntat på att få gå in i mitt gamla flickrum och harkla mig, leprata. Men han svarar inte.
Den nyårsafton hånglar jag med en annan för första gången på fyra år. Han trycker upp mig mot skyltfönstret till en veterinärklinik. Han kysser mig bra och jag vet att jag aldrig mer kommer att kyssa M igen.
Nyårsafton 2006 sitter jag i en taxi med min bror och hans kompis på väg till Times Sq. Taxigubben ser ut att komma från Pakistan. Vi sitter fast i trafikstockning så tajt att jag vet att vi inte kommer att hinna fram. Vi kommer inte att hinna fram! piper jag. Vi hinner inte fram. Happy new year! skriker vår chaufför och blåser i en nyårstuta.
Jag firar nyårsafton med Stolte mannen första gången. Vi är i lägenheten vi bor i nu, fast då bor en av Stolte mannens bästa kompisar där och en annan av kompisarna bor i lägenheten en våning över. Vi har middag i en lägenhet och dansgolv i den andra. Jag nervösdricker öl ur flaskan, har röda läppar och en väldigt "skarp" frisyr, den är väldigt asymetrisk. På kort från den kvällen kan man även se att jag har världens urringning. Stolte mannen är vid min sida hela natten och jag minns ingenting efter klockan elva, på ett ungefär. Morgonen efter ligger jag i hans famn och han frågar om jag minns vad han sa vid tolvslaget igår. Det minns jag inte. Han hade sagt att han älskade mig för första gången.
3 kommentarer:
Gott nytt fint år! Och hoppas att du får den finaste nyårsaftonen idag.
Åh herregud. Nu började jag gråta. Helt oväntat. Så fint Jenny.
Gott nytt år snyggo.
Skicka en kommentar