Åh, herre Gud, vad har vi gjort? Vi har köpt ett hus på landet, det är vad vi har gjort. Från Sveriges största stad till landet som inte ens har någon by-adress utan på Hemnet stod som "landet, landet". Utan kunskap alls och med någon konstig tanke om att min farfar var bonde och min morfar trädgårdsmästare så det borde flyta i blodet.
Stolte mannen: HAN, med vetehår, som får mig att göra saker jag aldrig tidigare trott att jag kunnat. Pojkvännen som blev sambon som blev fästmannen som blev han jag faktiskt gifte mig med (bloggen vi (mest jag) skrev i inför bröllopet hittar ni här).
Fimpen: Bebis född med akut kejsarsnitt den 26 december 2011, tre veckor för tidigt, på grund av havandeskapsförgiftning.
Lillebror: Färdigpluggad i Uppsala, som var inneboende i vår lägenhet, i vardagsrummet. Sökte jobb och egen lägenhet. Bor nu i egen lägenhet, har fått jobb. Hallefuckinglulja!
Bubblan: Får representera bästa vännerna. Vi fnissar som om vi vore fem år igen, när vi ses.
8 kommentarer:
åh. du har världens bästa idé!
RvT: Haha! Jag vet. Mitt i det mörka är det lite ljust att mamma har stålar.
Piller tog mig igenom det.
Men jag är snart klar.
Snart förbi.
Lycka till.
Piller hjälpte mig också. Men att prata det första året var skönt på sitt sätt. Men det var medicinen som lyfte mig på allvar.
Jag har aldrig gjort något sånt... men gör det... det kan väl bara bli bättre.
Ja, jag tror nog att det kan va bra för dig.
kram. jag klarade mig utan piller, men med extremt bra hjälp istället.
Tack alla fina.
Skicka en kommentar