Jag har läst någonstans att om man kommer över fem kilometer så är det bara att fortsätta springa.
Hur enkelt som helst.
Lätt som en plätt.
Efter åtta kilometer vill jag skjuta denna person med ärtor, ur ett ärtrör.
På naken hud.
Gärna på personens näsa.
Alternativt på personens bröstvårtor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Ärtrör låter faktiskt inte som ett tillräckligt hårt straff. Fast allt måste kanske sättas i relation till annat antar jag?
Personen som kom på spinning borde t.ex. piskas; sittandes på en spinningcykel med borttagen sadel.
för mig stämmer det faktiskt...kommer in i nån slags trans då och andas lättare...iallafall efter 20min.
Björnen: Fast I love spinning. Mycket mer än att springa åtta kilometer. Och helst med den där polska instruktören jag hade i Sthlm som var så nedrans söt.
Annaluna: Trans? Ge mig!
Usch, jag har haft ett träningskort sedan i september och typ tränat 5 gånger. Varje månad dras 149 kr från mitt konto helt i onödan. Snart kommer jag att ha betalat för ett träningskort i ett helt år utan att ha fått en centimeter mer hälsosam kropp. Blarg. Blä. Usch. Det konstiga är att jag t.o.m. tycker att det är roligt att träna, men ändå aldrig kommer iväg till gymet.
Men springa? Det känns som helvetet på jorden. Nästan.
men...det tar ju ett par veckors jogging för att komma in i transen. Eller? VI får se hur dte går när jag kommer hem...du kanske springer asfort oxå, det gör inte jag...det är som att hjärta, lungor, ben och armar kommer in i samma rytm och pushar varandra, rätt läskigt egentligen att springa i trans utan att ens ha musik;)
Linda: Jag har alltid sagt att det är jobbigare att gå till gymmet än att vara där och träna.
Annaluna: Jag har joggat i över ett år, med lite, lite uppehåll i Mexiko. Och jag vet vad du menar - första kilometern är jobbig, innan man kommer in det. Och just nu är min bra mp3-spelare sönder, så jag har min gamla med tio lugna låtar. Skitbra. Eller inte.
Skicka en kommentar