18 mars 2007

Den där om Det

Vi satt alltid i hennes källare, där tv:n fanns. Resten av huset var dammfritt, var sak på sin plats, så olikt vårt eget där saker inte hade en plats, utan la sig där de tyckte att det var bekvämt. Källaren var dock en andningsbubbla för barn och ungdomar med för mycket spring och känslor i benen, där vi kunde ligga över soffor och låta benen vara över huvudet, om det nu var det vi ville.

En gång i veckan samlades vi där: hon, jag och den tredje. Eller, ja, inte en gång i veckan, eftersom vi var sammanväxta på den tiden, men en gång i veckan samlades vi för att göra det som alla gjorde på den tiden. Vi tittade på Det. På It.
Ingenting i hela världen har skrämt mig så förbannat mycket som den där clownen. Inte när jag var med om ett pisolrån när jag bodde i Spanien. Inte när jag var med om min första bilolycka. Aldrig. Aldrig.
Jag var tvungen att gå hem själv, efter varje avsnitt. Hon, den tredje bodde granne med hon med rena huset, men jag var tvungen att gå genom en skog och över en väg. Mitt hjärta bankade som på en liten mus. It/Pennywise fanns överallt, i varje vrå, bakom varje träd. En natt kunde jag inte sova alls, utan låg med uppspärrade ögon, under mitt täcke och stirrade mot fönstret. Varje knak i huset var clownskor och varje suck kom från en clownmun.
Jag har ingen aning om varför vi fortsatte att titta på det där programmet, men varje avsnitt följdes, bakom kuddar och med händer för ögonen.

17 kommentarer:

annaluna sa...

It var inte så trevlig, men jag tyckte konceptet Den Onda Dockan var värre. Och så minns jag när min mosters man berättade om vampyrer för första gången, på landet i Hälsingland...och jag har aldrig varit så rädd som då. Jag var rädd i flera månader och kunde inte sova. I samma veva började min pappas dåvarande flickvän också prata om vampyrer, så jag var helt övertygad om att de fanns. Fy fan, jag minns skräcken än idag!!

Jenny sa...

Den onda dockan... det ringer ingen klocka. Vampyrer har aldrig skrämt mig, dock Svarta Madam. Jesus, det gick säkert fem år innan jag vågade titta i speglar när det var mörkt igen.

lejdy sa...

oh shit, det är precis samma sak för mig. jag och min syster såg "det" när jag var alldeles för liten och jag minns att jag var livrädd för clownjäveln i flera år efter det. jag tvingade mamma att titta igenom hela mitt rum innan jag skulle sova, hur länge som helst.... usch!

soulkatt sa...

Ja herreguud. Jag sket nästan på mig när jag tittade på den serien. För jäkla äcklig när man var liten. Säkert nu också ;)

storey sa...

clowner är hemska och äckliga. punkt. kan inte förstå bliden av att de på något sätt, oavsett sammanhang, skulle vara underhållande för barn. stumma varelser med sjuka kläder och smink, wheres the humor?!?

Martina sa...

oj, igenkänning on the highest level. litet fågelhjärta i halsen och en oro där fågelhjärtat till vardags sitter. taktiken: gå mitt på vägen så han inte kan komma varken från höger eller vänster utan förvarning. och sov med lampan på. kanske blir man aldrig så jävla rädd som just då, kanske.

annaluna sa...

sant, svarta madam var läbbigt! Vi körde svarta madam på alla kalas...

Odna dockan är en klassiker, du borde hyra! Typ som terror på elmstreet, alltså det finns massa massa filmer, lite b-skräck sådär..där själva tanken på mördande dockor är mer skrämmande än själva filmerna.

Jenny sa...

Lejdy: Jag tittar fortfarande genom min lägenhet när jag kommer hem, dock mer efter mördare än efter clowner. Jag har ingen aning om vad jag skulle göra om jag hittade en dock!

Soulkatt: Jag tror att jag skulle vara mer rädd nu, faktiskt!

Storey: Don't know. Kan inte minnas om jag gillade eller ogillade när jag var mindre.

Martina: Åhfy! Så kan det faktiskt vara fortfarande. Fy tusan, vad mesig jag är!

Annaluna: No way! Skräckfilmer och jag är ingen fin kombination! Menar du Chuck? Tror i alla fallatt han hette det. I en senare film fick han en syster? Aldrig sett, men vet ändå.

erik sa...

jag tittar aldrig medvetet på filmer där iscensatt skräck eller ond bråd död förekommer. Ibland kan detta dock halka in de filmer jag tycker om att se, och då har jag utvecklat kudd-taktiken i en belevad riktning, lätt att använda på biografen. Tricket är helt enkelt att fixera blicken vid sidan av duken, och sedan med all uppbådlig tankekraft hålla kvar blicken där. Du har då missat det du önskar missa men det ser ut som om du har tittat på filmen hela tiden. Jag jobbar på något liknande för ljudet.

Jenny sa...

Jag körde alltid att hålla för ögonen med händerna när jag bodde med M, på något sätt kändes det bättre än att bara blunda. Han blev väldigt irriterad av mina små utrop av "vad händer nu? Vad händer nu? Vad hääääääänder nuuuuu?!?" Ljud utan film är läskigare än film utan ljud.

erik som inte bor i äppel-landet sa...

det är roligt det paradoxala i att inte vilja se men samtidigt vilja veta vad som händer! Eller, att sätta händerna framför ansiktet men sedan titta mellan fingrarna.

jag har en metod för att stänga ute både bild och ljud men då ser man väldigt tokig ut, och den skall i det längsta undvikas att praktiseras på bio.

erik sa...

oj, det där aningen bisarra alter-egot hade jag inte tänkt använda mer än nödvändigt.

Jenny sa...

Erik, som inte bor i äppellandet, men som inte tänkt nämna det mer än nödvändigt: Jag har också en sådan metod, fast jag ser bra utnär jag gör det. Metoden går till så att jag aldrig går på bio och ser skräckfilm.

erik sa...

jenny som fångar situationens möjlighet till att skapa ett skratt: ...och då är vi tillbaka där jag började: "jag tittar aldrig medvetet på filmer där iscensatt skräck eller ond bråd död förekommer." ;-)

Jenny sa...

Allt går i cirklar. De flesta av oss kommer att hamna där vi växte upp, fast vi lovat att aldrig flytta tillbaka. Jag hade ont i halsen och åt för många Vicks, nu har jag ont i magen. Och nu är den här diskussionen tillbaka där den började.

Peppe sa...

Damn. It förföljer mej fortfarande. Ingeting blev som föut efter att ha sett filmen OCH dessutom läst boken. Clowner är onda.

Jenny sa...

Peppe: Boken? Finns det en bok? Åhfyfan, den kommer INTE i närheten av mig, kan jag berätta!